The approach uses data from a sample of 183 small high-tech firms, new, technology-based firms (small high-tech firms) in Sweden (54 variables under the headings of work experience, board and advice, financing, motivation-performance priorities, technological innovation and strategy). This study identifies some core areas of importance in corporate governance. Few managers in this study had a strong background and experience of finance and the preparation of business. Only 64 per cent of the managers have had previous work experience before starting the firm. The survey makes it clear that the small high-tech firms are likely to have a strong link with banking institutions. The consequence of these links is that most of the firm's capital supply is from banks, and that there are strong ownership links between banks and industry. The background of the founder does seem to have had an effect on the problem of financing and ownership issues. It is private sector organizations (banks) and families that are most frequently consulted by small high-tech firms (However, low means). It is also the private and public sector organizations, in connection with external board membership, regional development agencies and banks that are most frequently consulted. In the future, it is reasonable to search for factor patterns that can begin to explain and predict the direction of corporate governance in small new technology-based firms.

This paper investigates the impact of trade openness on economic growth through a panel analysis containing a set of 61 countries over 15 years. The method we use is the fixed effect regression model in Stata, to see whether openness to trade has explanatory power over GDP per capita growth. We use secondary data taken from World bank and Worldwide Governance Indicators. The data used is a panel data containing 61 countries and the period we are studying starts at 2002 and ends in 2016, a 15 years' time interval. Our empirical results suggest that openness during these years have had a small negative impact on growth, but although this, the variable does not seem to have a statistical significance upon per capita growth within this period of time. Therefore, with reference to this study we cannot see any significance of openness upon growth.

Syfte: Syftet med denna studie är att utreda om det finns ett lämpligare investeringsalternativ än de nuvarande investeringsalternativ som finns i det svenska premiepensionssystemet. För att genomföra detta kommer studien att framställa en portfölj av ett svenskt och ett internationellt investmentbolag med en god balans mellan risk och avkastning för en jämförelse av dagens premiepensionssystem.

Metod: Studien utgår från historisk data under tio års tid som vidare analyseras genom bland annat Pearson R modellen. Urvalet består av investmentbolag på den nordiska- samt den amerikanska marknaden. Utöver den kvantitativa studien kommer en intervju att genomföras med en respondent som är kunnig inom området om sparande och pensionsinvesteringar. Avslutningsvis presenteras studiens trovärdighet och metodkritik.

Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av tidigare teorier som är relevanta för att framställa den bäst lämpade portföljen. Markowitz moderna portföljteori ligger till grund och kompletteras av ytterligare väsentliga mått som exempelvis Sharpekvoten. Vidare tillämpas en utvecklad portföljteori av Grubel & Solnik för ett internationellt perspektiv.

Empiri: Empirin/Resultatet består av en presentation av den bearbetade datan som ligger till grund för den analys som genomförs.

Slutsats: Studien framställer en portfölj i form av Bure Equity AB och Berkshire Hathaway. I jämförelse med premiepensionens redan befintliga alternativ uppvisar studiens portfölj en avsevärt högre nominell avkastning. Konstellationen av Bure Equity AB och Berkshire Hathaway uppvisar en nominell avkastning på 19,75 % i relation till premiepensionens aktiva sparare som uppvisar en nominell avkastning på 7 %. Den passiva spararen som tilldelas AP7 Såfa uppvisar en nominell avkastning på 11 %.

Bakgrund: Allteftersom en marknad mognar och konkurrensen ökar blir det än viktigare för ett företag att välja rätt strategiskt perspektiv. Det finns fyra grundläggande strategiska perspektiv för ett tjänsteföretag, kärnprodukt-, pris-, image- och tjänsteperspektivet. Detta arbete handlar om service management och utgår från den nordiska skolan med teorier kring konkurrensstrategier, kundvärde, kundupplevd kvalitet och kundlojalitet.

Syfte: Syftet med detta arbete är att analysera och utvärdera hur företag på den svenska kontaktlinsmarknaden bör agera för bli vara konkurrenskraftiga.

Metod: Undersökningen bygger på fyra kvalitativa intervjuer med två traditionella optiker och två företag verksamma på Internet samt en enkätundersökning där 106 kontaktlinsanvändare medverkade.

Analys: I analysen framkom att de traditionella optikernas uppfattning om sina kunder inte överensstämmer med vad kunderna uppfattar som viktigt. Många av dessa kunder har funderat på att byta optiker och de rekommenderar heller inte sin optiker, de kan därför inte heller anses lojala. Nätföretagens uppfattning om sina kunder överensstämmer bättre med vad kunderna tycker om företaget och dess service. Dessa kunder rekommenderar sin optiker.

Resultat: I resultatet framkom att de traditionella optikerna bör ändra till ett tjänsteperspektiv som sitt övergripande strategiska perspektiv som innebär att relationen med kunden sätts i fokus. Nätföretagen bör fortsätta arbeta utifrån ett prisperspektiv eftersom de har stora skalfördelar.

Denna studie undersöker om en investering i värdeaktier kan generera en bättre avkastning jämfört med en investering i tillväxtaktier.

Historisk data för aktier som handlats på Stockholmsbörsen har sammanställts från diverse källor. Till exempel Börsguide och från databasen Thomson Reuters Ecowin Pro. Med hjälp av denna och övrig relevant historisk sekundärdata har aktier grupperats in i värde- och tillväxtportföljer beroende på deras P/E-tal i fem portföljer med olika köp- och innehavstider som sträcker sig från 12 upp till 60 månader mellan åren 1996 och 2009.

Inom varje innehavstid för de olika portföljerna har antalet av värde- och tillväxtaktier varierat. Från, till exempel, 11 aktier under period ett till 20 aktier under period fem. Aktier har ”köpts” och hållits kvar med en inledande investeringar på 20000 SEK i början av varje portföljs innehavstid med hänsyn till studiens syfte.

Avkastningen för dessa investeringar beräknas med tre olika genomsnittliga avkastningsberäkningar. Årliga medelprisavkastningar, innehavsavkastningar och riskjusterade avkastningar. Beräkningar har gjorts för årlig innehavsperiod, för hela innehavsperioden och för alla portföljers innehavsperioder tillsammans. Utifrån resultaten för dessa beräkningar har utvecklingen för värde- och tillväxtaktier analyserats.

När all fem portföljer jämförs tillsammans och den årliga medelvärdesavkastningen beräknats, så genererar värdeaktierna i genomsnitt 15,1 % högre avkastning än tillväxtaktier gällande en årlig genomsnittlig riskjusterad avkastning. Resultatet för innehavsavkastning är i genomsnitt 5,6 % högre än för tillväxtaktierna.

De här resultaten tyder på att en investering i värdeaktier, genom att använda historisk fundamental information, kan generera en bättre avkastning jämfört med tillväxtaktier. Följaktligen kan man försiktigt hävda att Stockholmsbörsen tycks uppvisa egenskaper gällande en semi-stark form av den effektiva marknadshypotesen.

Several countries have imposed either a ban or a tax on single-use plastic packaging, motivated by their contribution to marine plastic pollution. This may lead consumers to opt for similar unregulated substitutes, potentially undermining or even counteracting the intended effect of the policy instrument. The purpose of this study is to theoretically and empirically compare the environmental and welfare effects of the first-best Pigouvian taxes on both plastic bags and a substitute (paper bags), with two alternative second-best policy instruments: a tax on plastic products alone, and a common uniform tax on all packaging materials. The empirical analysis accounts for two different types of environmental externalities from the use of both bag types: marine pollution and greenhouse gas emissions. It also compares results for two countries, Denmark and the USA, which differ in the demand for plastic and paper bags. The theoretical analysis shows that a unilateral tax on plastic bags should equal the marginal environmental damage of plastic bags minus a fraction of the marginal environmental cost of paper bags, hence being lower than the Pigouvian tax. The optimal common tax should equal a weighted average of the marginal environmental damage of the two bag types and would be lower than the Pigouvian tax on plastics if the marginal external cost of plastic bags exceeds that for paper bags. The empirical analysis shows that for default parameters, the variation in tax level across the studied scenarios is small. It also shows that if Pigouvian taxes cannot be implemented, a common uniform tax on both bag types would result in a higher welfare gain than a tax on plastic bags alone. Sensitivity analysis reveals that the level of the second-best taxes and their associated environmental and welfare impacts are sensitive to assumptions regarding the littering rate and decay rate of plastic bags in the marine environment.

Aim: The aim of the study is to describe how social entrepreneurs' establishment process and then identify the challenges and factors that social entrepreneurs should take into account when establishing abroad and what resources that have been used to tackle the various challenges.

Research questions:

• How do social entrepreneurs establish operations abroad?
• What factors are important to consider for social entrepreneurs when establishing abroad?
• Witch resources can be used by social entrepreneurs to tackle the challenges that comes along when establishing abroad?

Method: This is a case study and is investigating the case with social entrepreneurs' establishment process of the non-profit organization Happier Children in Morocco. Introspective method and qualitative research strategy were used to gather the empirical material. The study is based on an inductive approach. The study's choice of respondents consists of Swedish social entrepreneurs who established an orphanage in Morocco.

Theory: The theories used in this study are Barriers during establishment abroad and Resources used during establishment abroad.

Conclusions and results: This study showed that social entrepreneurs established a business/ projects in Morocco by first having a preparatory work. The preparatory work included planning, material collection and procurement, information retrieval, administrative applications and the establishment of a new wider network. Thereafter, the social entrepreneurs established their projects in Morocco. The periods for the social entrepreneur’s establishment process of the various projects and programs varied between three months to two years. During the establishment process of Happier Children, all of the social entrepreneurs experienced various challenges. These challenges caused stress, frustration, disappointment, lack of trust and cooperation, limited information availability and constant 7 barriers. It is therefore important that social entrepreneurs when establishing abroad should take into account factors such as differences in language, culture, business ethics, administrative support, the occurrence of corruption, inadequate access to information and the importance of a broad network and social capital

Places as social constructions create meaning, identity, emotions and attachment for individuals (Knox and Marston, 2016; Massey, 1995). This can also be applied for festival arenas as well (e.g. Davis and Martin, 2014; Kim, 2017). Authors (e.g. Lee et ala., 2008) emphasize that the choice of festival arena has a significance for the visitors/attendees’ overall satisfaction with the festival in issue.

The purpose of this study is to investigate how the Skansen arena in Stockholm, that has a high symbolic value for all Swedes, is assessed by the attendees of Persian Fire Festival in March 2019. An online questionnaire with qualitative and quantitative questions was used during April 2019 and resulted in 280 completed questionnaires by attendees from several ethnic groups. The results indicate high level of satisfaction with the arena that gives the attendees positive emotions, meanings, place attachment, place identity and a sense of place. The high status of the arena that gives pride and dignity; security and safety of the arena; its size; and its natural beauty have been the most contributing factors. Lack of accessibility and sufficient public transport have been the most negative factors. This paper gives a contribution to existing literature on festival arena and its importance for the attendees. Such symbolic arenas create stronger identity for immigrant groups and may become platforms for mutual cultural interaction with the host society.

The following study is the first Swedish study on Halal tourism in Sweden. The purpose of this exploratory research is to get insight into the perception of Halal tourism in Sweden among representatives of tourism stakeholders. The overall methodology approach in this research is qualitative, consisting of 25 qualitative questionnaires, 21 short letters, four follow-up interviews, and a web observation, and content analysis was employed. The results indicate that there is a low knowledge of Halal tourism in Sweden including Swedish tourism industry. The concept is very challenging, and profits are low. It might result in problem scenarios such as detrimental effects on non-Halal tourism, cultural difficulties and increased risk of xenophobia, anti-Islamism, and tension in the society. There is low interest for Sweden among Muslim tourists as the interest and priority for Halal tourism is rather low from Swedish tourism industry. Despite Halal tourism’s importance internationally, these representatives are rather cautious and doubtful about promotion of Sweden towards this niche. Still, a majority seems to be positive to a lighter version of Muslim-friendly tourism with secular/moderate Muslims as a target group.

Political crises, which have a known impact on the choice of tourism destination, can also negatively affect the choice of second-home destination and purchase. The purpose of this study is to investigate why some Swedish-Iranian second-home buyers prefer Spain to Turkey for political reasons. More than 30 short dialogues were conducted with Swedish-Iranian buyers at the exhibition "Buying Properties Abroad" in Kista, September 2015, following the start of a series of political crises in Turkey. A simple question was asked: Why are you choosing Spain rather than Turkey? The most important category of reasons were political factors, followed by cultural reasons. Political anxiety, instability, and insecurity in Turkey, the risk of civil war, a police society, lack of democratic order, the fact that Turkey is not a member of the European Union, the government's negative attitudes towards Kurds, and the emergence of Islamic State were the political reasons most mentioned. One conclusion that can be drawn is that political crises affect second-home tourism/tourists in the same way that they do ordinary tourism/tourists. The research has some important implications for Turkish policymakers, tourism stakeholders at a macrolevel, their competitors, especially in Spain, and potential buyers. Based on this research, some suggestions for future studies are also given. 

Multicultural festivals contribute to strengthen multicultural societies through positive psychosocial, social and cultural benefits for individuals, groups and communities/societies (Lee et al., 2012).

Especially, these includes positive feelings and emotions that are created with attendees in the festival (Kim et al, 2016).

The purpose of this descriptive research is to get an understanding of the Persian Fire Festival’s visitors in Stockholm and their subjective reasoning around the feelings and emotions that are created through their celebration. 280 visitors/attendees answered to the question “What emotions does it evoke to celebrate the Fire Festival with you?” that was included in an online questionnaire. Excepting a few irrelevant answers, the predominant majority gave clear examples of positive feelings and emotions and some of them mentioned up to six feelings. Happy/happiness has been the most expressed feeling. The other frequent feelings have been: welcome the spring and the new year; pride/proud; community; belonging and togetherness; nostalgy; and home feeling. A very few people also mentioned sad feelings such as homesickness and missing family. The results show an overall positive impact of the festival celebration on the visitors’ psychosocial well-being. They also give rise to the question how such festival arrangements through increased positive feeling can contribute to stronger feelings of identity, belonging and community and thereby results in better socio-cultural integration of these people into the society.

In 1981 several enthusiastic Iranian students started the Caspian Sport Association in northern Stockholm and organized a common celebration of the Fire Festival for the members and their families.

Five years later, an even bigger organization called House of Iran was established and took over the celebration arrangement with better resources and support from Sundbyberg Municipality. In 1994 the Iranian National Federation in Sweden (INF) was established and they gradually became the organizer of the celebration in Stockholm. After 2009 the Swedish National Turing Theatre (Riksteatern) became an actor in organization and celebration of the festival in Stockholm’s downtown. While during the first 25 years the festival was strongly delimited to the northern suburbs and was locally known, the arrangement by Riksteatern since 2009 contributed to huge attention to the festival in the city, in the country and later in the whole world.

Sweden is a country with a strong civil society sector and rich tradition of associations and non-profit organizations (Voluntarius.com). One of the areas the civil society is strong in is the production of urban festivals (Andersson et al., 2009). The aim of this research is to describe the historical evolution of the Fire Festival in Stockholm from a perspective of Swedish Civil Society sector and thereby analyze the success factors over the years. Initially, a qualitative method consisting of primary and secondary sources has been employed.

This paper investigates female entrepreneurship within experience industries in two Swedish municipalities, Degerfors and Gotland. Nine businesswomen and eight practitioners have been interviewed. The women go into business as a result of their eagerness to experience the process of running a business by them. They come armed with concepts and ideas they wish to develop in the form of an experience-oriented business, or through which they search for new meaning or pursue a new lifestyle. The obstacles and opportunities that the women encounter in the two investigated regions have much to do with the different business climates and also, to a certain degree, their natural preconditions. This in turn affects local labor markets and the chances women have of obtaining gainful employment. The general business climate in Gotland is much better than in Degerfors, and women in Gotland have access to numerous organizations, associations and societies.

Nya näringar utvecklas alltid i ett sammanhang som skapats av befintligt närings- och samhällsliv. I detta kapitel fokuserar vi på hinder och möjligheter inför en omvandling av näringslivet i Gnosjöregionen. Regionen karakteriseras mer än de flesta andra i Sverige av en småskalig tillverkningsindustri. Sysselsättningsgraden totalt sett är en av de högsta i landet, såväl bland män och kvinnor som nya svenskar, invandrarna. I takt med utflyttning av verksamhet och automatisering av tillverkningsprocesser minskar behovet av arbetskraft inom traditionell industri vilket ökar kravet på att utveckla nya kompletterande näringar. Omvandling från tillverkningsintensiv produktion till serviceinriktad upplevelseindustri med turism är för många regioner en viktig utmaning. Upplevelseindustrin förväntas bidra till tillväxt och en mer mångsidig arbetsmarknadsstruktur, särskilt attraktiv för unga människor. Omvandlingen mot en mer diversifierad näringsstruktur försvåras av den kulturella fixeringen vid den tidigare så framgångsrika tillverkningsindustrin. Många anonyma ”röster” menar att jobb och företag inom turism och annan upplevelse-industri inte räknas som ”riktiga” jobb och företag. En omorientering av regionens näringsliv måste drivas inifrån/underifrån för att bli beständig, något som tidigare förändringsförsök vittnar om. Samtidigt behövs inspiration utifrån. Kapitlet avslutas med en exemplifiering av Isaberg, som en väletablerad anläggning för friluftsliv, ett etablisse-mang inom upplevelseindustri, som vill vända snöbrist till en möjlighet att överbrygga säsongsvariationer. Ambitionerna för utvecklingen av Isaberg visar potentialen inom turism och annan upplevelseindustri i strävan efter en alternativ näringslivsstruktur.

Purpose – The aim of the study is to investigate whether there are any differences between the attitudes towards participation in development programmes of entrepreneurs who are immigrants and those who are native-born. Design/methodology/approach – Several statistical methods, including a binary logistic regression model, were used to analyse a unique, firm-level dataset collected by the Swedish Small Business Forum in October and November 2012. The dataset was based on a questionnaire composed of 60 closed questions that was completed by 531 participants representing 395 companies. Findings – Based on the analysis of 15 different attitude variables, the empirical findings are that immigrant managers/owners are more likely to show a positive attitude to participation in development programmes, in terms of nine of those attitude variables, than their native counterparts. Because there are no data about second generation of immigrants in the sample, thus, this category may have had an impact on the results. However, there is no possibility to identify any impact on the results. Originality/value – There is no prior research focusing specifically on this question, and to the authors' knowledge, this study is the first that has attempted to deal with the issue. This study is based on a recent and unique database, and provides new evidence on the relationship between ethnicity and attitude towards participation in development programmes among entrepreneurs. Its context is different from that of prior research.

Purpose: The main purpose of this study is to provide empirical evidence which identifies the impact of ethnicity and other relevant variables on external capital acquisition among Swedish women-owned businesses at start-up. Design/methodology/approach: Several methods have been employed to analyze the sample including a binary logistic regression model. The sample consists of 836 women-owned businesses in southeast Sweden; 97 immigrant-owned, 739 native born-owned. Findings: The results indicate that there are partly significant differences between native women-owned firms and immigrant woman-owned businesses at start-up. Unlike the native-owned firms, the immigrant woman-owned businesses rely more on loans from family members and less on bank loans. Practical implications: The results reveal that age has a positive impact on loans from family members, while the additional job outside one's own business, the amount of the owner's personal start-up capital and firm size positively influenced access to capital from banks. The owners' level of education, previous business experience, the legal form taken by the firm and the industry affiliation conversely played no significant role in explaining the women owners' attitudes toward loans from either friends or the bank. Originality/value: To the authors' knowledge, this study is the first empirical investigation addressing this issue in the Swedish context. 

This research explores the differences in informal capital acquisition between female- and male-owned firms in the start-up stage in Sweden. A binary logistic regression model is used to analyse a sample including 836 female- and 1928 male-owned firms in 2008, providing 47,022 observations. The results indicate that the main explanatory variable, gender, is significant in distinguishing between female- and male-owned firms with regards to the use of informal capital in terms of loans from family members. Thus, female-owned firms tend to rely more on loans from family members than male-owned firms. The findings also indicate that one control variable, namely owners previous experience of starting up a company, negatively influences the use of loans from family members as a financing source in the start-up stage. This study is based on a unique and large sample including many different variables compared with previous research. Knowledge on the differences between Swedish female- and male-owned firms in using informal capital in the start-up stage is limited and ambiguous. The presented results contribute to research into small firm financing by adding insight into the relationships between informal capital acquisition, gender, and other relevant variables.

The present study investigates whether owner and firm characteristics influence the use of external financing sources among Swedish small-owned firms at start-up stage. Several methods, including multinomial binary logistic regression have been employed to analyse a unique and comprehensive firm-level database, consisting of 2,814 firms gathered through interviews. The results show that three variables, i.e., loans from family members and friends, bank debt and funding from angel investors, are significant in distinguishing between Swedish native and immigrant-owned firms in the acquisition of financial sources in start-up. In addition, immigrant-owned firms tend to relay more on informal financial sources e.g. loan from family member, friends and angel investors, and less on bank loan. Furthermore, whereas, ethnicity influences the change of all these four variables significantly, gender merely affects loans from family members. Other variables, such as the owners’ age, prior experience in business, education, having an additional job beside one’s own business, the amount of personal start-up capital and firm size, as well as legal form and industry affiliation are partly important to explain the acquisition use of external capital at start-up stage.

Small firms in general have limited access to funding, which is a major problem for entrepreneurs. In particular, this problem is evident for women and ethnic minority groups. The purpose of the study is to examine empirically the impact of gender, ethnicity and other relevant variables on the access to external financing of new small firms. A sample of 2,764 female- And male-owned small businesses, based on a unique and large database gathered through interviews, was investigated employing binary logistic regression models. The results suggest that both gender and ethnicity are significant explanatory variables influencing the access to external capital at the start-up stage. Entrepreneurs' age, experience of starting businesses and education, as well as additional jobs beside their own business, are other variables that influence the way in which entrepreneurs finance their business. Moreover, firm characteristics in terms of personal start-up capital, firm size and legal form have an impact on financing behaviour at start-up. Since the knowledge about this issue is limited, the results of this study add to our understanding of the variables affecting the behaviour of small business endeavours in seeking funding at start-up.

Purpose: The purpose of this study is to examine whether the awareness of social- and environmental factors could be beneficial within M&A transactions in such that companies tend to obtain a higher success in such transactions if they are aware of these factors. The study also examines whether the actual return by the event date strikes higher for the social- and environmental aware companies than the unaware companies, where the event date is when the M&A transaction was due.

Method: The authors have chosen to use two different methods; the Event Study- and Panel Study methods. The event window consists of five days before- and five days after the due date of the M&A, which makes it a total of 11 days. The estimation window is based on the 30 days before the event window and is examined in order to obtain an expected return of which is not affected by the event. The sample is based on international, Swedish companies which has undergone a M&A with a non- Swedish company, and is connected to the UN’s initiative Global Compact.

Theory: The authors have chosen to apply the Efficient Market Hypothesis and besides that, a developed model based on a current one, the Merger Management Model. The difference between the models is that the Merger Management Model is based on tangible factors whereas the developed model, Social and Environmental Merger Management Model, is based on intangible factors. The chapter starts with the Efficient Market Hypothesis and then continues with the Merger Management Model and an explanation of the social- and environmental factors. The chapter ends with an explanation of the factors’ impact on companies and culminates onto the developed model.

Conclusion: The outcome shows that companies of which are aware of social- and environmental risks, have incentives to a higher success rate in M&A transactions than companies that are unaware of these risks. The results of the hypothesis test made in this study strengthens the conclusion since the outcome of the p-value almost reached 64 percent, which means that there most likely is a correlation between the companies’ awareness of the social- and environmental factors and their success in M&A transactions.

Titel: Ledarskap i den kreativa processen: En studie om dataspelsföretag

Problem: I dagsläget finns det brister på studier som fokuserar på olika ledarskapsperspektivs påverkan på kreativitet inom arbetsgrupper. Hur ledarskap formas och ledarskapets roll i den kreativa processen saknas det information om, speciellt inom kreativt intensiva industrier. Stor del av tidigare forskning fokuserar på länder som USA och Japan, men inte Sverige. Dataspelsindustrin är en snabbföränderlig industri, därmed finns det flera utmaningar och affärsmöjligheter som organisationer möjligtvis saknar kunskap om.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur ledarskapet ser ut i den kreativa processen i dataspelsföretag. Samtidigt vill vi bidra med kunskap och förståelse om ledarskapets inflytande på den kreativa processen.

Metod: Undersökningen utgick från samhällsvetenskapligt tolkningsperspektiv med en kvalitativ forskningsstrategi.  Fenomenologisk ansats har använts för att fånga intervjupersonernas upplevelser av ledarskapet i den kreativa processen i dataspelsindustrin med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen var abduktiv då forskarna pendlade konstant mellan data och kända teorier vid sökandet efter de mest sannolika förklaringarna. Vid bearbetning av data användes en fenomenografisk dataanalysmodell.

Slutsats: Olika ledarskapsperspektiv fungerar olika under olika omständigheter. Enligt den teoretiska referensramen utesluter inte en ledarskapsteori nödvändigtvis en annan utan aspekter av olika ledarskapsteorier går att kombinera. Eftersom att det finns många olika typer av dataspelsföretag är det viktigt att förstå den egna organisationen och vara öppen för att plocka aspekter från olika ledarskapsteorier och skräddarsy ett ledarskapsperspektiv som passar organisationens kontext.

Denna studie granskar års och hållbarhetsrapporter i sökandet efter legitimeringsstrategier hos svenska banker.

Studien använder sig av innehållsanalyser på fyra bankers års- och hållbarhetsrapporter för perioden 2013–2018. Studiens nyckelord är sammanställda utifrån en rapport om anti-korruptionsarbete. Varvid tolkande analys utförts för att identifiera bankernas olika legitimeringsstrategier under perioden.

Studien fann en ökning av anti-korruptionsrelaterad CSR i linje med tidigare forskninghos bankerna SEB, Swedbank, Handelsbanken och Nordea. Dessutom kunde olika legitimeringsstrategier skönjas och övergångar dem emellan identifieras.

Bakgrund och problemformulering: Skiftet till digitala banktjänster innebär ett annat arbetssätt att bibehålla förtroendet hos sina kunder då servicen blir mindre personlig. Förtroende och service är en viktig del hos kunderna samtidigt som det ställs nya krav gällande bekvämlighet och automatiserade självtjänster. Mot denna bakgrund är möjliga problem som kan uppstå en bristande säkerhet samt riskerna kring integriteten. 

Syftet: Studiens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan kundernas förtroende och bankernas digitala banktjänster. Utöver detta vill forskarna få en förståelse för bankkunders förtroende för sin digitala bank. 

Metod: Undersökningen bygger på kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som sedan används för att genomföra en korrelationsanalys och regressionsanalys.

Teoretisk referensram: Technology Acceptance Model, Social Exchange Theory, Perceived Risk och Digitala Tillitsmodellen.

Empiri: Empirin har fyra olika fokusområden: kontrollfrågor, förtroende, digitala banktjänster samt risk och säkerhet. Dessa sammanställs och testas i en korrelationsanalys och regressionsanalys för att undersöka samband och testa hypoteser. 

Slutsats: Resultatet visar att det föreligger ett positivt samband mellan digitala banktjänsters användbarhet och förtroende för digitala banktjänster samt att upplevd integritetsrisk har ett negativt samband med förtroendet. Trots att det kan finnas ett samband mellan digitala banktjänsternas användarvänlighet och förtroende finns inte tillräckligt med stöd för att bevisa detta. 

Bakgrund​: En ökad globalisering, internationalisering och invandring runt om i världen idag har påverkat näringslivet på olika sätt. Effekterna av detta har haft en kulturell inverkan på Sveriges organisationer. År 1945 ersattes arbetskraftsinvandringen med flykting- och anhöriginvandring. Invandringen har inneburit att den kulturella och religiösa heterogeniteteni det svenska samhället har ökat jämfört med åren innan, vilket har bland annat skapat kulturella utmaningar för företagen i Sverige.

Problemdiskussion:​ Kulturell mångfald har bidragit till olikheter på arbetsplatsen som har skapat utmaningar för företagen. Olikheterna är allt ifrån sättet man tänker, hur man utför sitt jobb, språket man talar till sättet man klär sig och de symboler man bär. Det är inte alltid de kulturella värderingarna går i enlighet med företagets värderingar och normer. Frågan är hurföretagen ser på dessa utmaningar och hur de hanterar dem.

Forskningsfråga:​ Hur arbetar företag inom transportbranschen med kulturell mångfald och hur definierar dem utmaningarna som kommer med mångfald bland de anställda?

Syfte: ​Studien syftar till att undersöka hur företag inom persontransportsektorn arbetar med kulturell mångfald bland de anställda samt hur de hanterar utmaningarna kring den.

Metod:​ Vi har valt att använda den kvalitativa metoden för att samla information. I vår kvalitativa forskningsmetod har vi använt oss utav semistrukturerade intervjuer bestående av öppna frågor med ledningen för att förstå hur de valda företagen arbetar med mångfald.

Resultat:​ De fyra företag som undersökts i studien har alla sitt sätt att arbeta med den kulturella mångfalden, men inget av företagen har i dagsläget en medveten strategi som specificerar arbetet med kulturell mångfald på en djupare nivå. Därmed hanterar företagen de utmaningar som uppkommer i samband med detta först när diskriminering eller händelser som strider mot jämställdheten uppstår

Problem: This study aims to examine the factors that influence the individual's different choice of risk level. Demographic characteristics are the underlying factors being analyzed in the study with a special emphasis on geographic factors – this in order to analyze and explain the Swedish individual’s approach to risk. Based on certified private advisers’ perspective, the study will also examine their approach to manage individuals’ risk.

Purpose: Studying the differences in risk aversion among individuals when making investment decisions, based on demographic factors and geographical areas.

Theory: The essay’s theoretical framework deals with theories covering behavioral finance, the risk appetite development in individuals at a demographic and geographic way, and an overview of previous research on the subject.

Method: We conducted a quantitative study in which 340 respondents were asked to answer a survey. We also interviewed three certified counselors from three different banks in Sweden.

Conclusions: In line with behavioral finance theory, people are not rational when making investment decisions. The study concludes that people in big cities tend to be more risk-averse than people in smaller cities. Sex is shown to be a differentiating factor with men having a higher risk-aversion than women. A higher income and level of education leads to a higher risk attitude and marital status affects the risk appetite where a married person has a higher risk appetite than a person who is single. Age and education, showed to have no relationship to the level of risk.

Gymnasieskolan är för eleverna en avgiftsfri och frivillig skolform. Kommunerna är skyldiga att erbjuda folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Allt fler väljer dock att läsa på andra skolors kommuner. Elever som väljer att läsa på andra skolor har andra ersättningskostnader. Detta gör det svårt att budgetera för hur fördelningen av resurser blir för året. Sigtuna kommun förväntar sig ett underskott i en av nämnderna under kommunfullmäktige under året. Denna prognos baseras på ett delårsbokslut den sista augusti för Arlandagymnasiet där ett underskott på 2.5 miljoner kronor upptäcktes. Underskottet väntas bli 10 miljoner kronor till årsslutet. 6 Problemet idag börjar när kommunernasövergripande strategier, mål och visioner bryts ned på verksamhetsnivå. En modell för den ekonomiska styrningen inom nämnden är idag avsaknad eller inte fullgod.

Frågan som ställs i denna uppsats är; hur kan den strategiska ekonomistyrningen för gymnasieverksamheten i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Sigtuna kommun förbättras utifrån givna ekonomiska ramar från kommunfullmäktige? KSL(Kommunförbundet Stockholms län) har tagit fram en kalkylmodell för beräkning av programkostnader inom gymnasieskolan. Syftet med modellen är att alla kommuner ska beräkna interkommunala ersättningar på samma sätt. Sigtuna kommunen blandar även den interkommunala ersättningen med anslagen gymnasieledningen får. Dessa ska och bör vara uppdelade då detta inte ger en rättvisande bild, eller något att bygga utifrån enligt gymnasiechefen. Det främsta styrverktyget de använder sig av är budgeten, som man enligt kommunallagen måste upprätta. Ett förslag är att använda sig av riktade resultatkrav ibudgetarbetet, detta vilket ger en bättre överblick över vilka enheter som behöver komma i ekonomisk balans. Ett annat förslag är att jobba mer med fler nyckeltal som implementeras och följs upp på verksamhetsnivå.

Growth induced export has become a major concern for policy makers to transform and upgrade the export composition to achieve economic growth objectives; in this respect, export diversification become at the heart of growth induced export narrative. Nevertheless, this study attempts to find relationship between export diversification and economic growth. To investigate this relationship, a cross-section method is used with averaged data from the period 1991 to 2009 of 41 sub Saharan Africa countries; moreover, diagnostic tests were conducted to ensure the robustness of the model. The empirical result of this study shows positive correlation between export diversification and economic growth which can be concluded that export diversification promotes economic growth.

I samband med utvecklingen av konsumtionskulturen har lyxkonsumtionen växt fram samtfått en större betydelse. I århundraden har lyx vanligtvis kopplats till överklassen, såsommonarker och individer med makt (Forty, 1986). Dock hävdas det att nutidens lyx har blivitbredare och är mer tillgänglig för ett större antal människor (Wirfält, 2011). Idag är medelklassen även större och rikare som således gör det komplext att särskilja klasserna (Andersson, 2004). 

Denna uppsats har syftet att belysa de bakomliggande faktorerna som påverkar unga medelklasskvinnors köpbeteende gällande lyxvaror. Syftet är även att få en djupare förståelse om varför unga kvinnor i medelklassen konsumerar exklusiva varumärken och hur de känner inför detta. Undersökningen genomförs med hjälp av en kvalitativ intervjustudie. Detta utförsgenom semistrukturerade intervjuer med tio kvinnor mellan åldrarna 20-25 år. 

Studiens resultat har påvisat att respondenterna är främst ute efter att uppfylla psykologiska behov som att få bekräftelse och godkännande från deras omgivning. Således får de en känsla av tillhörighet till en viss klass eller grupp. Dessa unga medelklasskvinnor känner en press av deras sociala omgivning som således gör att de vill följa trender för att passa in i samhället och inte hamna i en utomstående position. I detta sammanhang används lyxkonsumtion till att konstruera sig en identitet, uttrycka vem man är eller visa ens höga status.

Redovisning är ett betydande område inom företagsekonomi och avser att bringa en helhetsbild över företagets ekonomiska ställning. Revisorns oberoende kan även betraktas som en del av en större diskussion om företagens roll i samhället och dess ansvar gentemot intressenterna. Att se till att revisorns oberoende är upprätthållet kan bidra till att skapa ett mer hållbart och etiskt företagsklimat som gynnar både företaget och samhället i sin helhet. Att sätta en tydlig gräns mellan yrkesrollen och privatlivet har alltid utgjort en utmaning för människan. Det finns en rad utmaningar för revisorns oberoende, inklusive ökad konkurrens på marknaden, ökad komplexitet i företagens verksamheter och ökad press från företagsledningen för att maximera vinster och aktiepriser. Syftet med denna studie är att undersöka hur revisorn säkerställer sin oberoende roll och identifiera hot som kan komma att äventyra revisorns oberoende. Vidare ska studien undersöka var gränsen dras för yrkes- respektive vänskapsrelation mellan revisor och kund. Empiriska materialet samlades in med hjälp av kvalitativ forskningsmetod utifrån semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer. Enligt resultaten från den genomförda studien föreligger det att revisorer hellre väljer oberoendet före kundrelationer men hade däremot valt lönsamma kunder före oberoendet. De betydande hoten mot revisorernas oberoende anses vara ekonomiska incitament, såsom intressekonflikter eller trycket att upprätthålla kundrelationer. Hot mot revisorernas oberoende kan uppstå från en rad faktorer, inklusive ekonomiska incitament, personliga relationer och förtrogenhet med kunder.

Syfte: Studien avser att undersöka om det går att påvisa ett samband mellan goodwillnedskrivningar och företagets ekonomiska utveckling, företagsledningens incitament och företagets bolagsstyrning bland bolag i Sverige. Då den svenska bolagsstyrningsmodellen och ägarstrukturen skiljer sig från den anglosaxiska, syftar studien även till att utvärdera om utfallen i denna studie avviker från en tidigare genomförd studie i Storbritannien och om avvikelserna kan hänföras till just skillnaderna i ländernas ägarstruktur och bolagsstyrning.  

Metod: Metoden är en replikering av en tidigare studie. Vi har använt oss av en kvantitativ metod, med deduktiv ansats. Studiens primära analysmodell är en Tobitregressionsanalys. Empirin är hämtad från databasen FactSet samt manuell granskning av årsredovisningar. Studien baserar sig på samtliga noterade bolag på Nasdaq Stockholm per den 1 oktober 2018 för åren 2015, 2016 och 2017. Detta resulterade i ett totalt urval om 330 bolag och 990 observationer. Efter bortfall baserat på olika förbehåll uppgick det slutliga urvalet till 408 observationer, varav 74 med och 334 utan rapporterade goodwillnedskrivningar.

Slutsatser: Studien fann inget statistiskt säkerställt samband mellan företagets ekonomiska utveckling och goodwillnedskrivningar. Däremot tyder studien på att de bolag vars bokförda värde på eget kapital överstiger dess marknadsvärde redovisar goodwillnedskrivningar i större utsträckning. Vad gäller företagsledningens incitament till att manipulera resultatet så visade studien på ett signifikant samband mellan VD-byten och goodwillnedskrivningar. Detta indikerar att en nytillsatt VD använder sig av resultatmanipulering för egen vinning. Vi fann inget signifikant samband mellan företagens bolagsstyrningsmekanismer och nedskrivning av goodwill. Utfallen i den tidigare studien, som baserar sig på bolag i Storbritannien, skiljer sig markant från utfallen i vår studie. Detta skulle kunna förklaras av att ägarstrukturen och bolagsstyrningsprinciperna skiljer sig åt mellan länderna.

Utifrån den tidigare forskningen har det varit skiljaktigheter angående hur hållbara investeringar presterar i förhållande till avkastning och risk jämfört med konventionella investeringar. Samtidigt har intresset för hållbara investeringarna ökat vilket medför att det finns ett intresse att analysera hur hållbara investeringar förhåller sig inom avkastning och risk.Denna studie avser att beskriva och analysera hur hållbara aktiefonder förhåller sig i avkastning och risk jämfört med konventionella aktiefonder. Vidare studeras om det råder ett samband mellan hållbarhet och avkastning. I denna kvantitativa studie analyseras den svenska och irländska aktiefondmarknaden under 2016–2022 med totalt 310 slumpmässigt valda aktiefonder, både hållbara och konventionella, med måttet Jensens Alpha. Studiens resultat visade att ett statistiskt signifikant samband mellan hållbarhet och avkastning inte kan fastställas. Följaktligen visade det ingen statistisk signifikant skillnad i avkastning för det svenska aktiefonderna medan irländska hållbara aktiefonder hade en statistisk signifikant lägre avkastning jämfört med de konventionella motsvarigheterna. Vidare visade irländska hållbaraaktiefonder en lägre risk medan svenska hållbara aktiefonder innehade en högre risk jämfört med marknadernas konventionella aktiefonder.

Syftet med denna uppsats är att beskriva ledarskapet i kunskapsintensiva företag med avseende på hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen påverkat utformningen av deras interna chefsprogram och vad det finns för stöd för cheferna i deras ledarroll. Studien är baserad på en fallstudie av tre stycken läkemedelsföretag där vi intervjuat totalt nio personer, en HR- ansvarig och två mellanchefer på respektive företag. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där det är intervjusvaren som ligger till grund för resultatet. I studien framkom det att alla tre företagen använder situationsanpassat ledarskap men att de tillämpar detta på olika sätt i organisationen och att ledningen och företaget använder modellen när de ska anpassa sig efter individen och situationen. En kunskapsintensiv organisation kännetecknas av självgående individer som kan vara svåra att styra och därför är det viktigt att en chef kan hantera detta och anpassa sin ledarstil utifrån den enskilda individens behov. Utifrån analysen visade det sig att respondenterna ser situationsanpassat ledarskap som något som återkommer i allt ledarskap.

Successful implementation of e-banking technology depends on how consumers perceive the technology and how likely they are to adopt it. Although several studies have analysed the impact of some specific negative emotions, few studies examine a broad range of consumers' negative emotions (i.e. both deterrence and loss emotions) arising from appraisals of e-banking technology. This study investigates the possible relationships between deterrence and loss emotions, and consumers' behavioural intention to adopt emerging e-banking technology. Based on the unified theory of acceptance and use of technology, partial least squares structural equation modelling was used to analyse a conceptual model and related hypotheses. The empirical evidence draws attention to the relationship between loss emotions and consumers' behavioural intention to adopt emerging e-banking technology through effort expectancy and performance expectancy, respectively.

Denna studie undersöker hur idrottsföreningar använder symboler för att forma och upprätthålla en stark organisationskultur. Fryshuset Basket, som används som fallstudie, grundades av Anders Carlberg och är en basketförening som vill betona gemenskap, engagemang och strävan efter framgång. Studien lägger fokus på användningen av tre symbolkategorier: verbala, materiella och handlingar, samt hur dessa tre används och bidrar till att forma idrottsföreningens kultur. Genom genomförandet av intervjuer med både administrativ personal och utövare samlades data in om hur organisationskulturen upplevs inom föreningen och hur föreningen formar och behåller sin kultur. Den insamlade datan analyserades för att identifiera hur symbolkategorierna används för att förstärka föreningens kultur och identitet.

Analysen visar att genom användningen av de tre symbolkategorierna kan idrottsföreningar som Fryshuset Basket forma och behålla en stark organisationskultur. Slogans och uppmuntrade ord kommunicerar och förstärker föreningens värderingar, medan föreningslogga och utmärkelser fungerar som konstanta påminnelser om föreningens värderingar och identitet, och bidrar till att skapa en kollektiv identitet. Att uppmärksamma aktiviteter genom sociala medier och etablerade traditioner förstärker ytterligare föreningens känsla av samhörighet och inkludering. Fryshuset Basket använder aktivt dessa verktyg för att skapa en inkluderande och inspirerande organisationskultur där medlemmarna uttrycker att de känner sig värdefulla och delaktiga.

Studien bidrar med insikter om hur idrottsföreningar kan använda symboler för att skapa en gemensam identitet och stark organisationskultur, vilket kan vara värdefullt för andra föreningar och organisationer som strävar efter liknande mål.

Bakgrund och problematisering: Kraven på CSR har ökat i både Sverige och i omvärlden. En bransch som under 2000-talet har ökat sitt engagemang i CSR-frågor är banksektorn. Banker har en stor ekonomisk betydelse för samhället, men även en stor betydelse för hållbarhet och social utveckling. Banker är aktiva i socialt ansvarstagande företag och är benägna att redovisa information om sina CSR-aktiviteter. Trots detta har banker inte haft en stor uppmärksamhet inom CSR-forskningen jämfört med andra sektorer. Likaså har få studier inom CSR varit longitudinella.

Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera hur de fyra största svenska bankerna, Handelsbanken, SEB, Nordea och Swedbank har presenterat sina CSR-aktiviteter under perioden 2000–2010.

Frågeställning: Hur har CSR-aktiviteterna utformats inom de fyra största bankerna i Sverige mellan åren 2000–2010?

Metod: För denna undersökning har en kvalitativ innehållsanalys av storbankernas års- och hållbarhetsredovisningar mellan åren 2000–2010 genomförts. I innehållsanalysen tillämpades en framväxande kodning där kategorier utformades efter en granskning av det empiriska materialet. Innehållet delades in i fyra teman; intressenter, miljö, etik och filantropi.

Resultat och slutsats: Resultaten i denna undersökning visar att bankerna har utformat CSR-aktiviteter inom liknande områden vilka är intressenter, miljö, etik och filantropi. Alla bankerna hade utökat sina ansvarsåtaganden och haft ett aktivt deltagande i CSR-frågor genom åren 2000–2010. Skillnaderna i deras CSR-arbete ligger mest på när bankerna har utvecklat sina aktiviteter, men CSR-arbetet inom storbankerna har i slutändan tenderat att likna varandra.

Background: Organizations are constantly going through inevitable changes due to global crises that risk the organization's existence. Crisis management work is thus an important process that refers to how these crises are handled. Leadership is an important component during crisis situations as the leader's role determines what the crisis management work looks like and how effective it is. With the help of leadership skills and competencies, the leader can succeed in crisis management in a productive way.

Purpose: The purpose of the study is to investigate and create a deeper understanding of how leaders handle organizational crises that arise because of global crises and the importance of different leadership competencies that are fundamental in crisis management.

Method: The study follows an interpretivist paradigm and refers to the phenomenon of organizational crises and leadership. The study is based on the qualitative research method and has a deductive approach. Literature and scientific articles form the basis of the study's theoretical frame of reference. The empirical material of the study is based on five semistructured interviews with the CEO from different niche banks.

Conclusion: Leadership is an important and crucial factor that affects crisis management in the organization when a crisis occurs. The leader's role is fundamental in how crises are handled, which leads on to crisis management. Crisis management efficiency depends on leadership skills and behavior that the leader chooses to have in order to adapt to the ongoing crisis. It is essential to possess leadership skills that can be applied during crisis situations and lead to effective crisis management. Furthermore, leaders can choose what behavior they have towards the crisis, which is also decisive for how the crisis is handled and how the results ofthe crisis management emerge.

Syftet med denna uppsats är att testa Modigliani och Millers teorem i praktiken, samt undersöka om svenska och amerikanska företags val av kapitalstruktur har någon påverkan på deras företagsvärde och avkastning på eget kapital.

Uppsatsen har använt sig av en kvantitativ ansats där regressionsanalys och hypotesprövning har utförts för att mäta sambandet mellan variablerna.

Franco Modigliani och Merton Millers teorem om kapitalstruktur visade att valet av finansiering har betydelse för ett företags värde. Ett företag finansierat med skulder blir på grund av skattereduktioner högre värderat än ett obelånat företag.  

Svenska företag visar ett relativt starkt samband mellan skuldsättningsgrad och P/BV till skillnad från de amerikanska där det inte förekommer ett samband. Både de svenska och amerikanska företagen visade ett klart samband mellan skuldsättningsgraden och avkastning på eget kapital, samt ett samband mellan företagsvärde och avkastning på eget kapital.

För att gynna ett lands tillväxt är det viktigt att landets invånare väljer att bli företagare. Till skillnad mot övriga Europa står Sverige inför ett växande problem idag, där företagen ökar men antal företagare minskar. Som en följd av detta kan inte sysselsättningen utvecklas på samma villkor när arbetsmöjligheterna blir färre. Undersökningar visar dock att intresset för företagande ökat bland unga, däremot inte bland unga högutbildade. I en tid där examensantalet och därtill långa utbildningar blir allt vanligare, vilket medför att befolkningens utbildningsnivå stiger och unga högutbildade är en målgrupp som växer och blir större, blir detta till ett allvarligt problem för Sveriges framtid. Bland dessa unga högutbildade ses även ekonomer, vilka i teorin anses inneha de kunskaper som krävs för att vara framtidens företagare.

Syftet med uppsatsen är att med en kvantitativ studie studera och analysera högutbildade ekonomistudenters grundläggande entreprenöriella benägenhet. För att uppfylla syftet undersöks fem olika variabler; kön, familjebakgrund, etnisk bakgrund, kunskap och erfarenhet samt upplevd risk. För att få fram information om de olika variablerna eftersöks både kvantitativ och kvalitativ data.

Den genomförda undersökningen av 77 högutbildade företagsekonomistudenter vid Södertörns Högskola, påvisar att den entreprenöriella benägenheten bland studenterna är låg. Skillnad kan ses mellan studenter som är positiva till företagande, där benägenheten är högre inom variablerna kunskap och erfarenhet samt upplevd risk, gentemot studenter negativa till företagande. Vidare visar resultatet av undersökningen att familjebakgrund och etnisk bakgrund har minst relevans för den entreprenöriella benägenheten.

Slutsatsen klargör att de bakomliggande faktorerna till att högutbildade företagsekonomistudenter inte väljer företagande framför anställning är på grund av den låga entreprenöriella benägenheten. Det som påverkar studenternas låga entreprenöriella benägenhet och därmed valet att inte starta företag är bristen på kunskap inom området, både teoretisk och praktisk. En större praktisk kunskap leder till en minskning av den upplevda risken inför företagande, vilket är den andra avgörande faktorn till varför studenter väljer en anställning framför företagande.

I föreliggande uppsats studeras tillämpningen av Customer Relationship Management i svenska statliga myndigheter, med särskilt fokus på berörd personals uppfattningar om CRM-system. Undersökningar kring ämnet har tidigare verkställts i bland annat Västeuropa och USA och i dessa studier har tonvikt lagts på hur verksamhetens effektivitet har påverkats av CRM, men inga undersökningar av liknande slag har ägnats åt svenska myndigheter. För att genomföra en sådan studie, inriktad mot svenska förhållanden, har semistrukturerade intervjuer med CRM-kunniga personer på 7 stycken svenska myndigheter genomförts. Undersökningen är baserad på en fenomenografisk forskningsansats och ett antal olika teorier har tillämpats för att kunna tolka det empiriska underlaget från intervjuerna. Teorierna som kommer att beröras gäller Customer Relationship Management, New Public Management, Kritik mot NPM, De fyra E:na, Kunder/klienter, Kommunikationsstrategier, Tillit, Organisationsförändringar/motstånd samt Isomorfism. Analysen har tagit stöd av dessa teorier, varigenom undersökningen har kunnat genomföras från ett allsidigt perspektiv.

En slutsats som dragits efter genomförd analys är att respondenterna upplevde att CRM-system har en avsevärd potential att effektivisera de berörda myndigheternas verksamhet. En annan är att det finns ett behov av CRM-forskning inriktad mot svenska myndighetsförhållanden, eftersom dessa på många sätt skiljer sig från de som råder i utlandet. 

Syftet med studien var att analysera faktorer inom hotellbranschen med inriktning på små-och medelstora företags kapitalstruktur utifrån de centrala faktorerna från teorierna trade-off och pecking order teorin. Däremot utgick hypoteserna utifrån pecking order teorin och testades därefter genom en regressionsanalys. Studien har utgått ifrån en kvantitativ studie där data hämtades från databasen Retriever Research och baserades på 97 svenska hotell mellan år 2011- 2019. Vid analys av kapitalstrukturen på hotellbranschen har tre beroende variabler tillämpats (totala skulder, långfristiga skulder och kortfristiga skulder) samt de fem olika oberoende variabler (tillväxt, ålder, storlek, lönsamhet och tillgångsstruktur). Utifrån en regressionsanalys har resultatet visat sig att 6 hypoteser av 15 stödjer pecking order teorin, varav 3 av 15 hypoteser stödjer trade off teorin. De resterande 6 hypoteserna saknade signifikans och anses sakna samband mellan den beroende variabeln och oberoende variabeln. Sammanfattningsvis hade tillgångsstruktur den starka förklaringsstryrkan till totala skulder och långfristiga skulder. Däremot fann studien även signifikans med dem övriga faktorer, bland annat tillväxtmöjlighet med totala- och långfristiga skulder, ålder och långfristiga skulder och sist mellan storlek och långfristiga skulder som alla stödjer antaganden från pecking order teorin. Dessutom förkastades sambanden mellan ålder och kortfristiga skulder, samt mellan storlek och totala- och kortfristiga skulder eftersom hypoteserna stödde trade-off teorin. Sist kunde inget samband finna mellan tillväxtmöjlighet och kortfristiga skulder, ålder och totala skulder, tillgångsstruktur och kortfristiga skulder. Överlag fann författaren inget samband mellan lönsamhet och de tre olika beroende variablerna.

Denna studie strävar efter att bedöma huruvida det finns ett samband mellan kapitalstruktur och finansiell prestation bland svenska FinTech-företag. Tidigare studier har undersökt detta förhållande på andra branscher och i andra länder med blandade och ibland motsägelsefulla resultat. Det teoretiska ramverket består av teorier som trade-off teorin, pecking-order teorin samt livscykelteorin. För studiens ändamål genomfördes en regressionsanalys på 204 svenska FinTech-företag mellan åren 2017-2019. Resultaten visar att FinTech-företagen är finansierade med ungefär hälften skulder, varav merparten består av kortfristiga skulder. Konsekvent med pecking-order teorin indikerar resultaten i den aktuella studien ett negativt och signifikant samband mellan skuldsättning och lönsamhet mätt som ROE. Dessutom verkar de större- och äldre företagen vara mer lönsamma.

Bakgrund och problemdiskussion: I den tidigare standarden IAS 17 hade företagen möjligheten att redovisa sina leasingavtal som operationella- eller finansiella leasingavtal. Företagens möjlighet till att redovisa leasingavtalen som operationella ledde till att företagens finansiella rapporter inte synliggjorde leasingåtaganden. Efter en granskning utförd av IASB och FASB visade det sig att nyckeltalen gav en missvisande bild gällande företagens finansiella ställning vid tillämpning av operationell leasing. Till följd av detta implementerades IFRS 16 den 1 januari 2019, som förtydligar att samtliga leasingavtal skall redovisas som finansiella med undantag för leasingavtal med löptid under 12 månader och tillgångar av mindre värde än 5 000 amerikanska dollar. Företagen behöver numera redovisa sina leasingavtal i balansräkningen, vilket skapar ökad jämförbarhet och eliminerar tidigare brister vid bedömning av företagens finansiella ställning. IFRS 16 förväntas påverka företagens nyckeltal, kassaflödesanalys samt resultat- och balansräkning.

Syfte: Syftet med studien är att bidra med en förståelse för hur IFRS 16 påverkat företagens nyckeltal på Nasdaq OMX Nordic. Studien ämnar även till att undersöka ifall branscherna påverkats olika.

Metod: Studien har utgått från en kvantitativ forskningsmetod, där datainsamlingen baseras på delårsrapporter från 2019, kvartal 1. Beräkning av nyckeltal har genomförts utifrån en totalundersökning som avser en population på 103 nordiska börsnoterade företag inom detaljhandeln, tjänstesektorn och byggbranschen. Därefter undersöktes övergångseffekterna av IFRS 16 på nyckeltalen mellan detaljhandeln, tjänstesektorn och byggbranschen.

Resultat: IFRS 16 har haft en betydande påverkan på nyckeltalen i samtliga branscher. Detta till följd av att företagen i studiens utvalda branscher främst finansieras genom leasing. Studiens resultat visade att koncernföretag inom detaljhandeln påverkats mest av IFRS 16. Därefter kommer tjänstesektorn och sedan byggbranschen med minst påverkan på nyckeltalen.

Syftet med denna studie är att få en djupgående förståelse av institutionell miljö för finansiell utveckling i 43 Subsahariska afrikanska länder för åren 2004–2018. Med hjälp av den nya institutionella ekonomiska teorin undersöker vi hur de fyra institutionella faktorer Kontroll av Korruption, Rättsstat, Politisk Stabilitet och Frånvaro av Våld och Röst och Ansvarsskyldighet påverkar finansiell utveckling. Vi undersöker också hur effekten av institutionella faktorer varierar när det finns hög, medium eller låg nivå av korruption. Empiriskt resultat visar ett positivt linjärt samband mellan alla institutionella faktorer och finansiell utveckling. Däremot, när korruptions nivåerna är höga är korrelationen mellan institutionella faktorer och finansiell utveckling varierar och har ett svagt linjärt samband. Resultatet från inferentiell statistik med fixed-effektregressionsmodell med robust standardfel visar att; när vi kontrollerar för den finansiella miljön, kvarstår endast Politisk Stabilitet och Frånvaro av Våld som en indikator för institutionell miljö som har en positiv signifikant effekt på finansiell utveckling. Vi konstaterar därmed att institutionell miljö, särskilt politiska institutioner är viktiga för finansiell utveckling.