The Water Framework Directive (WFD) of the European Union provides a common framework for water policy that focuses on holistic and integrated water management in river basins. In many member states, implementation of the WFD has shifted the main responsibility for local water issues from the municipal level to the regional or supra-regional levels. In this study, we investigated how the implementation of the WFD has influenced local-level water management including the interpretation of the new environmental quality standards. Specifically, we considered Sweden, which has traditionally had relatively strong governance at the municipal level. Because a sufficient amount of time has now passed for evaluation of WFD-related effects on operational water handling, we interviewed individuals directly involved in water planning and land use planning at the municipal level in one sub catchment in the Northern Baltic Sea River Basin District of Sweden, as well as representatives for superior levels and associations. Despite divergent views regarding the priority of water issues in physical planning among the local-level planners interviewed, they had all participated in successful inter-municipal pre-WFD collaboration projects. Although such collaborations could help increase the understanding and acceptance of WFD-related goals and costs, as well as facilitate conflict solving, as shown in the Oxunda Catchment, they have not gained much attention in the WFD implementation process. Additionally, physical planners have generally been reluctant to accept new environmental quality standards resulting from WFD implementation, in part because they lack precise definitions, but also because they could challenge the municipal routine of weighing various objectives against each other. Furthermore, despite WFD-related increases in ambition levels, lack of resource improvements at the municipal level were identified as potential problems by local environmental planners.

Maintaining species diversity, ecosystem functioning, and socioeconomic values requires continued ecosystem heterogeneity across scales. This thesis aims to bridge gaps between ecological theory, environmental goals, and practical application of sustainable forest management needed to maintain such heterogeneity. Included case studies of boreal Sweden concern three challenges in the cross-scale understanding of heterogeneity: matrix qualities and composition; acquiring and incorporating historical information; and interactions between forest composition and management. Paper I cover three large-scale forest companies in four boreal counties today, outlining available information on matrix qualities and composition from the companies. Papers II-III cover the village scale from 1720s–1850s–present in Dalarna County and papers IV-V the parish scale from 1860s–present in the same county. Geographic Information Systems were used to integrate historical maps with present data, perform spatiotemporal analyses, and extract data for statistical testing in primarily generalized linear models. For the practical realization of sustainable forest management, the results indicate a need for further monitoring across scales to understand matrix composition, especially in relation to small voluntary reservations in a larger spatiotemporal perspective. Historical material can provide information on temporal connectivity and spatial separation between the past and present forest composition from analysis of change trajectories respectively interacting variables. This thesis suggests that models of forest dynamics are more relevant for local implementation of sustainable forest management efforts if including interactions between forest dynamics and ownership as an approximate driver of local change.

Stratigraphic Landscape Analysis (SLA) is based on a) the relationship between peneplains (low-relief denudation surfaces) in basement and their cover rocks of different age, b) the crosscutting relationships between such re-exposed peneplains and never covered (epigene) peneplains, and c) the occurrence of valleys incised below peneplains. Previous studies based on detailed SLA of the South Swedish Dome (SSD) have identified two major re-exposed peneplains, the flat sub-Cambrian peneplain and the sub-Jurassic/Cretaceous peneplain with undulating hilly relief. Both surfaces developed dose to former sea levels, were subsequently transgressed, and buried below sedimentary covers. The preservation of these peneplains documents that uplift of the land surface was followed by subsidence. Crosscutting relationships between these re-exposed and tilted peneplains and a third peneplain, an epigene and horizontal plain with residual hills, demonstrate that the latter is younger and thus of post-Cretaceous age. Three topographic highs characterize Scandinavia, the Northern Scandes (NS), the Southern Scandes (SS), and the low SSD. We show that the three relief types of the SSD can be identified across Scandinavia and that they demonstrate phases of uplift/denudation and subsidence/burial of Scandinavia during the Phanerozoic. In particular, we show that the epigene peneplains of the NS, the SS and the SSD are Cenozoic erosion surfaces and this also leads us to identify three major Cenozoic morphotectonic units. A result of our studies is that the paradigm of continuous uplift of steady state landscapes cannot be assumed as a universal model of landform evolution.

The overall aim is to examine how the European Union Water Framework Directive has affected the local water management in the catchment Märstaån situated in the eastern part of the lake Mälaren river basin, Sweden. The first part of the study gives an historical overview of the area with focus on how the old agricultural landscape was handling the nutrient load from farming activities by means of different kinds of wetlands. By using the concept of the procedural landscape, introduced by Torsten Hägerstrand , together with historical maps with dates starting from the 17^th century, the pre-modern landscape is analyzed.  The second part is an investigation, based on qualitative data, on how the different actors in the catchment area work together to secure the water quality for the Märstaån river. The analysis shows that the Märstaån catchment river systems are mostly unchanged in the rural areas.  The exception is the mainstream section of the Märstaån river running partly underground today and the Halmsjöbäcken river that is heavily affected by the Arlanda airport situated within the catchment area. A number of new wetlands have also been constructed to compensate for old wetlands affected by the growth of the Märsta and Arlanda urban areas.  The newly formed water cooperation group with representatives from all the major actors in the catchment area is very much alive with stated mission and goals. The main activity today is extended water quality monitoring in order to fulfill the local interpretation of the European Union Water Framework Directive.

Kuriska näset är en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, området är en nationalpark och sedan år 2000 upptaget på UNESCOs världsarvslista över skyddsvärda natur- och kulturområden.

Syftet med det här arbetet är att kartlägga potentiella hot mot Kuriska näsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats på teorier utifrån ett hållbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har också studerats huruvida dessa teorier eftersträvas i Litauen respektive Ryssland. Med hållbar utveckling eftersträvas att inte tära på naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlägga hoten har en jämförelse mellan Kuriska näset och Gotska sandön genomförts.

Naturen på Kuriska näset är varierande, stora skogsområden, öppna vidsträckta sandområden, sanddyner med eller utan vegetation är de mest förekommande landskapstyperna. Här återfinns också några av Europas högsta sanddyner. Fram till för fyrahundra år sedan var näset jämförelsevis oexploaterat av människan, sedan dess har påverkan skett i olika stor utsträckning. Under början av 1900-talet var de negativa effekterna så tydliga och påverkan så betydande att åtgärder måste vidtas för att bevara näsets befintliga utseende. För att förhindra slitage, sandflykt och onödig nötning av naturen bedrivs bevarande åtgärder i olika modeller. Det har planterats sandbindande vegetation så som strandrör mm, spångar att gå på har lagts ut, det har byggts staket för att förhindra sandflykt och slitage, nätmönster och liknande för att förhindra sandflykt mm. På näset finns regleringar som förhindrar till viss del onödigt slitage av parken som i form av tältning eller andra aktiviteter och evenemang. Båtförbindelsen är en reglering som bidrar till att nationalparken kan begränsa antalet besökare, till vad de anser är rimligt.

Potentiella hot som föreligger Kuriska näset kan vara oljeutvinning i Östersjön, utsläpp av miljögifter, näringsämnen och liknande, bristande avfallshantering, kunskapsbrist eller bristande intresse, luftföroreningar, slitage från exploatering och en oreglerad turism samt regionens politiska och ekonomiska situation.

En parkadministration återfinns på båda sidor av näset, dessa har till uppgift att förvalta nationalparken. De arbetar bland annat med att bevara det kulturella och naturliga arvet av näset, kontrollera den ekonomiska och urbana utvecklingen, bedriva vetenskaplig forskning, arrangerar undervisning om hur man bäst bibehåller näset, utveckla hållbar rekreation mm. Den litauiska administrationen anser att det är viktigt att utveckla registrering av besöksantalet, för att vid behov kunna reglera antalet turister. De tycker också att det är av vikt att utveckla samarbetet med utbildningsinstitutioner för vidare utveckling av nationalparken. I dag finns det endast planer angående hur turismen ska utvecklas. Ryssland och Litauen stiftade under 2005 en överenskommelse gällande näsets skötsel för en hållbar utveckling. Förhoppningsvis är detta en början till ett långsiktigt samarbete mellan länderna, ett bra komplement till samverkan med bland annat Baltic 21 och HELCOM.

Uppsatsen behandlar GMO (genmodifierade grödor) och hur de påverkar människa och miljö i USA, Sydamerika (Argentina och Brasilien) och Europa. De geografiska områdena har valts då arealen över GMO-odlingar är störst i USA och Sydamerika samt för att mestadels av GMO exporteras till Europa. GMO-frågan har varit väldigt omdebatterad i Europa och andra delar av världen de senaste åren av miljöorganisationer, forskare och genteknikföretag. Syftet med denna uppsats är att undersöka för- och nackdelarna med genmodifierade grödor.

Uppsatsens undersökning utgörs av två intervjuer med sakkunniga personer med skilda uppfattningar om genmodifierade grödor. I denna del behandlas även information från olika organisationer som t.ex. SNF (Svenska naturskyddsföreningen) och gmofri.se. Undersökningen genomfördes i syfte att besvara uppsatsens frågeställningar. Hur påverkas människor och miljö av genmodifierade grödor i USA, Sydamerika och Europa? Kan genmodifierade grödor lösa problemet med världssvälten? Hur förhåller man sig till GMO i olika geografiska delar av världen och varför?

Uppsatsens resultat visar att miljöpåverkan är stor eftersom genmodifierade grödor är oförutsägbara och kan ge oväntade egenskaper. Det största miljöproblemet med GMO är påverkan av den biologiska mångfalden som sker p.g.a. spridning till naturliga växter. Människans påverkas då GMO kan bidra till allergiframkallning och även att människan kan få det svårare att bekämpa sjukdomar med hjälp av antibiotika. Människan påverkas även på andra områden än hälsan, exempelvis genom att människan förlorar kontroll över livsmedelsproduktionen då multinationella gentekniksföretag äger patent på 90 procent av all GMO. GMO är inte heller en lösning på svälten, man bör lösa svältens orsaker i första hand som bland annat krig. GMO som lösning på svält används som marknadsföring av genteknikföretag då det är ett faktum att det endast är dessa företag som tjänat på GMO hittills och majoriteten av GMO som odlas i perifera länder exporteras som foder till kärnländernas slaktdjur och för användning som biobränsle. Resultatet visar även att man vet för lite om genmodifierade grödors påverkan på miljö och framför allt på människan för att kommersialiseras.