Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning svenska företag tillämpar verkligt värde. Genom att undersöka vilka värderingsmetoder svenska företag använder sig av vid värdering av materiella anläggningstillgångar, för- och nackdelar med verkligt värde, motiv vid val av värderingsmetod samt om IFRS lett till att svenska företag blivit mer jämförbara ämnar studien till att undersöka hur verkligt värde tillämpas av företag i Sverige. Metod: För att genomföra den här studien har en metodkombination använts. I den kvantitativa forskningsansatsen har alla företag på stockholmsbörsen undersöks genom att årsredovisningar har studerats, för att få en övergripande bild på hur företag i Sverige värderar sina materiella anläggningstillgångar. Resultaten i den kvantitativa studien sammanställdes i ett diagram. I den kvalitativa forskningsansatsen har ostrukturerade intervjuer med företag genomförts för att få en inblick i näringslivet. Den kvalitativa studien sammanställdes i löpande text under rubriker som formulerats utefter problemställningarna: Vilken värderingsmetod tillämpar svenska företag vid värdering av materiella anläggningstillgångar? Finns det några för- och nackdelar för företag att att värdera till verkligt värde? Finns det olika motiv bakom företags val av värderingsmetod? Har införandet av IFRS lett till att svenska företag blivit mer jämförbara? Slutsats: Studien visar att användandet av verkligt värde är begränsat och att verkligt värde i princip endast tillämpas vid värdering av förvaltningsfastigheter. Den största fördelen med verkligt värde som studien lyfter fram är att det ger en rättvisande bild av företagens finansiella information, att det återspeglar verkligheten och följer marknaden upp och ner. Den största nackdelen är att implementeringen både kan vara kostsam såväl som tidskrävande. De främsta motiven för val av värderingsmetod är nyttomaximering, det som tillfredsställer intressenter och det som ger en rättvisande bild av informationen. Då svenska företag fortfarande till störst del använder sig av anskaffningsvärdemetoden har inte den internationella jämförbarheten ökat. Studien visar däremot att svenska företag i regel värderar respektive tillgångsslag på samma sätt vilket gör dem jämförbara med varandra. Studien har kommit fram till att svenska företag inte använder sig av verkligt värde värdering i lika stor utsträckning som teorin vill ge sken av.

Purpose: The purpose of this study is to investigate to which extent Swedish companies apply fair value. By examining the valuation methods that Swedish companies use when they valuate their tangible assets, the pros and cons of fair value, motives in the choice of valuation method and whether IFRS has made Swedish companies more comparable, the study intends to investigate how the fair value is applied by companies in Sweden. Method: In order to carry out this study, a combination of methods were used. In the quantitative research approach, the annual reports of all companies on the Stockholm Stock Exchange were studied in order to get an overall picture of how companies in Sweden values their tangible assets. The results of the quantitative study was compiled in a chart. In the qualitative research approach, unstructured interviews with companies were conducted to gain insight into the business world. The qualitative study was assembled in text under headlines compiled by the problems tackled in the study: Which valuation method does Swedish companies apply in the valuation of tangible assets? Are there any advantages and disadvantages fort companies to value at fair value? Are there any various motives behind companies choice of valuation method? Has the introduction of IFRS led to increased comparability among Swedish companies? Conclusion: The study shows that the use of fair value is limited and that fair value almost only is applied in the valuation of investment properties. The main advantage of fair value that the study highlights is that it gives a true and fair view of companies’ financial information. It reflects the reality and follow the market up and down. The main disadvantage is that implementation can be both costly as well as time consuming. The main motives for selecting valuation method is utility maximization, the satisfaction of the stakeholders and what provides a true and fair view of the financial information. Today Swedish companies mostly use the cost method which does not result in an increased international comparability. The study shows, however, that Swedish public companies normally valuate each asset class in the same way which makes them comparable to each other. The study has concluded that Swedish companies does not use fair value valuation as much as theory would suggest.