Statelessness and anarchy for 20 years was the result of the civil war that erupted 1991 in Somalia. As the state collapsed, so did the regulation and control over the market (Jamil, 1997) and certain parts of the economy grew (Little, 2008), but Somalia is one of the poorest countries in the world. According to Austrian theory, a functioning market based on good institutions, such as individual freedom, trust and property rights, leads to economic growth. This essay will examine the significance of institutions for the growth of a market economy in Somalia. More specifically, the trust, property rights, state capacity, the clan system, the civil society and individual and economic freedom, and their significance to the growth of a market economy in Somalia.

The drawn conclusion of this work is that the bad institutions hinder the growth of a market economy in Somalia. The high corruption index is a sign of low trust in the society and the fact that the state in Somalia is ranked as one of the weakest states shows that the weak governance structure cannot guarantee a stable property rights in Somalia. The clan system has a negative effect on the growth of a market economy because it creates instability and insecurity, which leads to decreasing trust and higher transaction costs. The opportunity of development is given by the freedom of the market, without the involvement of the state, and the increased role of the civil society has encouraged cooperation between different individuals in society. The free market and the individual freedom is the basis for the development of the private sector and a market economy in Somalia.

I Somalia utbröt 1991 ett inbördeskrig som resulterade i statslöshet och anarki i drygt 20 år, Med statens kollaps försvann statens reglering och kontroll av marknaden (Jamil, 1997) och vissa delar av ekonomin växte (Little, 2008), men Somalia är ett av världens fattigaste länder. Enligt österrikisk teori leder en fungerande marknad som grundas i goda institutioner som t.ex. individuell frihet, tillit och äganderättighet, till välstånd. I detta arbete undersöks institutionernas betydelse för utvecklingen av en marknadsekonomi i Somalia. Närmare bestämt undersöks vad tilliten, äganderättigheten, statens kapacitet, klansystemet, civila samhället samt individuella och ekonomiska friheten har för betydelse för utvecklingen av en marknadsekonomi i Somalia.

Slutsatsen av undersökningen är att de svaga institutionerna är ett hinder för utvecklingen av en marknadsekonomi i Somalia. Den höga korruptions index är ett tecken på låg tillit i samhället och att Somalias stat är rankad som världens svagaste stat visar att den svaga styrande strukturen inte kan garantera en stabil äganderätt i Somalia. Klansystemet är en negativ institution för utvecklingen av en marknadsekonomi eftersom den skapar instabilitet och osäkerhet, som i sin tur leder till mindre tillit och högre transaktionskostnader. Möjlighet till utveckling ges av friheten på marknaden utan statens inblandning och den förstärkta rollen som civila samhället har, som uppmuntrar samarbetet mellan de olika individerna i samhället. Den fria marknaden och den fria individen är en grund för utvecklingen av den privata sektorn och en marknadsekonomi i Somalia.