Många av journalistikforskningens centrala frågor kräver ett jämförande perspektiv för att kunna beskrivas på ett meningsfullt sätt. Dagens svenska larmrapporter om tidningsdöd och neddragningar på redaktioner beskriver ändå ett medielandskap som med nordamerikanska mått mätt är idylliskt: i USA är nyhetsorganisationernas ekonomiska kris väsentligt mer akut och långtgående än här. Vi vet att digitalisering och annan teknologisk förändring förändrar nyhetsmediernas villkor och det journalistiska arbetet, men ser det likadant ut överallt?
Journalistikens eventuella bidrag till demokratin kan bara förstås utifrån den typ av samhälle som journalistiken verkar inom. Många pratar om en gradvis ”amerikanisering” av journalistiken i många länder, men nyare forskning visar att inte ens amerikansk journalistik nödvändigtvis är särskilt ”amerikaniserad” längre med starkt åsiktspräglade kanaler som FOX News som bryter med den traditionella objektiviteten. Många påståenden om huruvida olika aspekter av journalistiken har ökat, minskat, förändrats eller varit stabila saknar given referenspunkt. Har något ökat/minskat mer än vad man kan förvänta sig? I förhållande till vad? Är den egna nationen ett undantag eller ett helt genomsnittligt exempel på internationella trender? Dessa och andra, liknande frågor sysselsätter den allt mer populära komparativa (jämförande) journalistikforskningen.
Det här kapitlet går igenom de viktigaste inriktningarna i den komparativa journalistikforskningen. I första hand handlar det om jämförelser av journalistikens ställning i olika samhällen och olika kulturer, om journalisters värderingar och sätt att arbeta och om hur journalistiskt innehåll kan jämföras. I praktiken har komparativ journalistikforskning kommit att bli synonymt med transnationell komparativ forskning, d v s det som jämförs är journalistiken i olika länder eller delar av världen. Andra komparativa alternativ inte alls fått samma utrymme inom journalistikforskningen; man kunde t ex tänka sig att det också vore högintressant att jämföra journalister med andra yrkesgrupper (till exempel med avseende på teknikanvändning och föreställningar om yrkesroller). Men detta har alltså gjorts i relativt liten utsträckning.
Journalistikforskningen har länge varit dominerad av forskning från USA och Västeuropa. Denna forskning utgår från journalistiken i dessa delar av världen, och beskriver journalistens roll i dessa samhällen. Men dessa resultat kan inte generaliseras till alla länder och alla mediesystem – journalistiken ser olika ut i olika delar av världen. Detta har varit en viktig drivkraft bakom den växande komparativa forskningen; att bredda synen på journalistikens roll genom att jämföra journalistik i olika mediesystem (se t ex Curran & Park 2001). Man måste utgå från olika länders olika grundförutsättningar – historia och kulturella traditioner, teknisk och ekonomiska faktorer och typ av samhällssystem. Det handlar också om att ifrågasätta vad som är centrum och periferi i journalistikforskningen, då många forskningsresultat baserade på studier i USA och Storbritannien tämligen oreflekterat används som måttstock för journalistikens utveckling globalt (se texterna i Hallin & Mancini 2012 för en kritik av detta fenomen).