Previous research on children's participation has shown that children’s views are generally not taken into consideration in family law litigation. The purpose of this qualitative study was to investigate children’s level of participation in the District Court and Court of Appeal rulings on custody, residence and contact. The method used in the study was a content analysis of 12 District Court and Court of Appeal rulings and the theoretical framework was based on childhood sociology combined with theories and a model of child participation. The study's main results showed that parents' mutual agreement in custody disputes prior to the hearing affects the level of child participation, and that children over the age of ten are seen to get their views recognized and accounted for in court.  Furthermore, the court’s assessment whether the child is at risk of coming to harm is more considerable than the child's right to contact with his or her parent. The conclusion of the study was that in order for children to be able to make their voice heard and contribute their perspectives in custody disputes, they must be involved.

Tidigare forskning på barns delaktighet har visat att barn generellt har svårt att komma till tals i familjerättsliga processer. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka barns delaktighet i tings- och hovrättsdomar gällande vårdnad, boende och umgänge med utgångspunkt i föräldrabalkens kap 6 och FN:s konvention om barns rättigheter. Den metod som användes i studien var en innehållsanalys av 12 avgöranden från tings- och hovrätten. Studiens teoretiska ramverk bygger på barndomssociologi i kombination med en teoretisk modell för barns delaktighet. Studiens huvudsakliga resultat visade att föräldrars överenskommelse innan domstolsförhandling påverkar barns möjlighet till delaktighet, att barn från och med 10 års ålder i större utsträckning får sin vilja beaktad i domstolen, och att en bedömning om att det föreligger en risk för att barnet ska fara illa väger tyngre än barnets rätt till umgänge med sin förälder. Studiens slutsats visar att delaktigheten och barns perspektiv är relaterade till varandra i en sorts växelverkan. För att barn ska kunna göras delaktiga, måste vuxna kunna anta ett barnperspektiv. För att barn ska kunna göra sin röst hörd och bidra med sitt perspektiv, måste de vara delaktiga.