Bakgrunden till denna studie är att förskoleverksamheten i Sverige har genomgått förändringar sedan läroplanens införande 1998. Tyngdpunkten ligger på barns lärande i högre grad än tidigare. Den utvecklingen ställer även andra krav på pedagogerna, som behöver fortbildning för att kunna följa målen. I Stockholms stad har läsombud utsetts på många förskolor, med uppdraget att utveckla arbetet med högläsning på sin förskola. Syftet med studien är att få kunskap om hur pedagogerna upplever uppdraget som läsombud och hur det fungerar i förhållande till arbetet på förskolan och arbetslagen.

Metoden bestod av intervjuer med fem läsombud. Resultatet visar att dessa pedagoger tog uppdraget på grund av ett intresse för litteratur och högläsning i förskolan. Alla hade en positiv syn på uppdraget. Flera av pedagogerna hade fått fördjupade kunskaper och ökad medvetenhet om betydelsen av högläsning för barns språkutveckling och hur arbetet med det kan utföras. Samarbetet kring högläsning förskolan hade gått bra på den egna avdelningen, men inte på övriga avdelningar.

Analysen gjordes med Erving Goffmans teori om roller som grund. Han menade att individen alltid spelar en roll i samspelet med andra människor. Genom olika uttryck påverkar individen de andra i syfte att styra hur de definierar situationen. Mina analys är att pedagogerna fick en större tro på sina egna uttryck genom uppdraget som läsombud och kunde därför påverka sitt team, det vill säga sitt arbetslag. Däremot var det svårare att påverka de andra teamen, eftersom varje team hålls samman genom det intima samarbetet. I ett större perspektiv är det tydligt att det ställs högre krav på förskolepedagoger än tidigare samtidigt som arbetsbelastningen har ökat.