Uppsatsens syfte var att undersöka hur Sverigedemokraterna inför valet 2014 hade exponerats i medierna i samband med flykting- och asylfrågor och om det hade påverkat deras förhöjda valresultat. Sammanlagt ställdes fyra frågeställningar och fyra hypoteser upp för att utifrån dagordningsteorin belysa på vilket sätt mediernas exponering hade påverkat Sverigedemokraternas valresultat 2014. Utifrån hypoteserna utfördes tre undersökningar; en översiktsundersökning, en kvantitativ innehållsanalys samt fyra kvalitativa textanalyser utifrån den dramatiska metoden. Syftet med översiktsundersökningen var att få en överblick hur den tryckta dagspressen i Sverige har omnämnt Sverigedemokraterna i samband med flykting- och asylfrågor medan syftet med den kvantitativa innehållsanalysen och kvalitativa textanalyserna var att mer djupgående se hur två lokaltidningar skriver om partiet i samband med dessa frågor. I översiktsundersökningen genomfördes sökningar i Mediearkivet Retriever för att se hur ofta Sverigedemokraterna omnämndes i samband med orden flykting och/eller asyl i tryckt dagspress inför valet 2014 och 2010. Detta för att kunna jämföra resultaten med varandra. I den kvantitativa innehållsanalysen undersöktes artiklar från översiktsundersökningen med avgränsning till Västerbottens-Kuriren och Blekinge Läns Tidning. Därefter gjordes de kvalitativa textanalyser på fyra artiklar, två från vardera tidning. Resultatet av översiktsundersökningen visade att Sverigedemokraterna förekommit mer i artiklar rörande flykting- och asylfrågor än de andra sju riksdagspartierna medan den kvantitativa innehållsanalysen och de kvalitativa textanalyserna är att båda tidningarna var neutrala och lika i sin rapportering. Slutsatsen av undersökningen visade att mediernas exponering av Sverigedemokraterna i samband med flykting- och asylfrågor kan ha gynnat deras valresultat.