Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om belöningssystem styr anställda i en önskvärd riktning med utgångspunkt i företags mål. Detta fungerar som uppsatsens utvärderingsgrund och kastar ljus över följande två forskningsfrågor: (1) vilka belöningsformer använder företag för att motivera sina medarbetare? (2) vilka belöningsformer upplever sig medarbetare motiverade av i praktiken?

Metod: Vi valde att använda en metodbas med såväl kvalitativa som kvantitativa inslag. Underlag för datainsamling var intervjuer, enkäter och dokumentgranskning.

Konklusion: Två undersökningsobjekt – CellaVision AB och Duni AB – tillämpade belöningssystem som delvis harmoniserade med vad anställda upplevde sig belönade och motiverade av. Sålunda överensstämmer belöningssystemen delvis med hur medarbetare upplever dem – och bidrar därmed till en effektivare styrning av medarbetare. Ett undersökningsobjekt – Nolato Polymer AB – tillämpade ett belöningssystem med en föga motiverande inverkan. Mot bakgrund av detta gavs intrycket att företaget har utformat ett belöningssystem i brist på kännedom om vilka sakförhållanden som personalen upplever sig motiverade och belönade av; därmed mister belöningssystemet sin huvudsakliga funktion. Denna redogörelse besvarar uppsatsens forskningsfrågor och syfte.

Anställda med högre löner föredrar icke-materiella individuella belöningar, medan de med lägre löner ger företräde åt materiella belöningar. Därav är inkomstnivån, enligt vår analys, den demografiska aspekten som har en central plats gällande arbetsmotivation.

Låt oss understryka att "det optimala belöningssystemet" som passar alla situationer och företag är en utopi. Belöningssystemet torde istället ha en situationsanpassad hybridbaserad utformning utifrån den verksamheten som bedrivs.