Syfte: Uppsatsen syftar till att förklara hur byggherreföretag investerar i konstnärlig gestaltning. Genom analysen besvaras undersökningsfrågorna som handlar om vilka investeringar och strategier som tillämpas av byggherrarna för konstnärlig gestaltning, samt vilka faktorer som påverkar deras beslut att arbeta med konst och kultur.

Teoretiskt perspektiv: Studien görs ur ett företagsperspektiv med hjälp av teorier om hur olika värden kan genereras utifrån kulturen tillsammans med teorier om strategier, investering och beslutsfattande.  

Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Undersökningen är gjord som en explorativ fallstudie. I en kommun har vi valt tre verksamma byggföretag med pågående byggprojekt. Data har samlats in genom intervjuer, deltagande på seminarier samt sekundärdata såsom rapporter och styrdokument.

Slutsats: Det finns en motsättning mellan hur kommunen och byggherrarna ser på konstnärlig gestaltning som leder till att initiativkraften är låg. Resultaten visar att byggherrarna inte använder någon specifik investeringskalkyl som ekonomiskt underlag för konstnärlig gestaltning. Byggherrarna låter istället den konstnärliga gestaltningen ingå i den totala budgetkalkylen för hela nybyggnationen. Byggherrarna anser själva att de inte har någon medveten strategi men i vår studie har tre gemensamma faktorer identifierats vilka är avgörande för om och hur företaget inkluderar konstnärlig gestaltning i sina byggprojekt: ekonomi, kundernas önskemål och kommunens krav. Resultaten visar slutligen att byggherrarna har bristande uppfattningar om kulturens olika värden och kommunen skulle bättre kunna utnyttja sina möjligheter att genom förväntningar och riktlinjer öka inslaget av konstnärlig gestaltning.

Purpose: This dissertation aims to explore artistic representation investments by property developers. The report aims to analyse how property developers formulate their strategies and how they invest in artistic representation. In addition the report investigates which elements affect their decision to work with artistic representation. These are the research questions that formed the basis for the investigation.

Frame of reference: The study is done in the light of theories about how different values ​​can be generated based on cultural expressions along with theories about strategies, investment and decision making.

Method: One municipality and three property developers with ongoing construction projects have been the object for this study. Data were collected through interviews and participation in seminars and through secondary data such as reports and policy documents.

Conclusion: The study concludes that there is a disagreement between how municipalities and property developers view art. The results show that the property developers do not use capital budgeting as funding for artistic creation. A common finding for all the companies is that they include the artistic interpretation in the overall budget estimate. It was also discovered that the developers themselves believe that they do not have a conscious strategy. However, in the survey, three common factors were identified that are crucial for whether the property developers include artistic representation in their construction projects: financing, the clients requests and the demands of the municipalities. Finally, the results also suggest that property developers do not take into account other values ​​that art and culture can generate.