Den svenska skolan innefattar i dagens globaliserade samhälle elever från alla världens hörn och i den svenska grundskolan talas det idag cirka 200 olika språk. Mitt intresse för skolan ligger framförallt i hur skolan ska kunna anpassa sig efter en alltmer globaliserad värld där olika språk, kulturer och kunskaper måste samsas och hitta en gemensam grund att stå på. Men frågan är om synen på språk och kunskap hänger med i globaliseringstanken eller om kunskapen fortfarande i stor utsträckning är kopplat till vad vi i Sverige anser vara den ”rätta” kunskapen. I och med den ökade invandringen till Sverige har kraven på alternativa skolformer ökat, då alla nyanlända kommer till Sverige i olika åldrar och med olika utbildning. En skolform är så kallade språkintroduktionsklasser. 

Syftet med uppsatsen är att utifrån intervjuer undersöka hur lärare i en språkintroduktionsklass med 0-3 års skolbakgrund upplever och hanterar de utmaningar de ställs inför samt vilken makt de har att forma undervisningen och sin yrkesroll. Materialet som ligger till grund för analysen består av observationer i klassrumsmiljö samt djupintervjuer med fyra olika lärare på språkintroduktionsprogrammet. Undersökningen visar att lärarna trots att de har mest erfarenhet av yrket har liten makt att vara med och påverka de beslut som fattas och de får också hantera andra beslutsfattares misstag. Lärarna har heller liten makt över resursfördelningen vilket också påverkar den undervisning de har möjlighet att bedriva. Lärarna har dock viss makt att forma undervisningen i klassrummet då det finns lite insyn från ledningen. Lärarna tar ibland också makten genom att aktivt gå emot riktlinjer som de upplever omöjliga att följa.