sh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ägarskiften i mindre företag: En studie med fokus på Jämtlands och Västernorrlands län
Navigera Kunskaps Compagniet.
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning

Bakgrund, syfte och tillvägagångssätt

Denna studie är ett delstudie i EGs strukturfondsprojekt ”Samhällsentreprenörskap – gränsöverskridande kraft för regional och lokal utveckling i glesa miljöer” (SESPA), med Mittuniversitetet som huvudman samt Jämtlands län och Västernorrlands län som deltagande regioner.

 

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap och förståelse för ägarskiftesfrågan i mindre företag, med Jämtlands och Västernorrlands län som empirisk bas. För att rikta studien mot dess syfte har tre frågeställningar formulerats:

 

1. Hur ser kunskapsläget ut, från ett övergripande plan, när det gäller forskning, kartläggningar, utredningar och studier gällande företeelsen ägarskiften? Nationellt i Sverige? Regionalt och lokalt i Jämtland och Västernorrland?

2. Hur uppfattas nuläge, möjligheter, problem och utmaningar när det gäller företeelsen ägarskiften i Jämtland och Västernorrland?

3. Vad görs i Jämtland och Västernorrland för att stötta och underlätta ägarskiften i mindre företag? Finns goda exempel och lärdomar inom eller utanför länen som kan bidra till lärande och utveckling?

Fem kompletterande, kvalitativa undersökningsmoduler har byggt upp studien:

  • Genomgång av tidigare vetenskapliga arbeten på en övergripande nivå, i huvudsak med inriktning mot arbeten som är utförda med ett fokus på ägarskiften i Sverige.
  • Skrivbordsundersökning.
  • Djupintervjuer med 29 sakkunniga personer inom området ägarskiften.
  • Intervjuer med 25 kommun politiker och tjänstemän från de femton kommunerna i Jämtland och Västernorrland.
  • Fallstudier av fyra lokala och regionala initiativ för att stötta ägarskiftesprocesser samt en fallstudie av ett nyligen avvecklat framgångsrikt gotländskt företag med 14 anställda.

En sammanfattning av studiens resultat Ägarskiftesprocessen av mindre företag kännetecknas av att vara komplex, komplicerad, månfacetterad och den tenderar att bli mycket utdragen i tiden. Ett problem kopplat till ägar-skiftesfrågan är att långt ifrån alla ägarskiftesprocesser når fram till ett fullbordat skifte av ägare till företaget. Till problembilden hör att även ägare till välskötta, lönsamma och bärkraftiga mindre företag misslyckas med att finna nya ägare som vill och kan driva företaget vidare.

EU-kommissionen riktade tidigt blåslampan på ägarskiftesproblematiken EU-kommissionen genomförde studier och väckte frågan om ägarskiften i mindre företag som ett problemområde redan under första hälften av 1990-talet. Grunden för problemsynen var de negativa samhällseffekter som följde av den stora mängden misslyckade ägarskiften, där EU-kommissionens beräkningar visade att mer än 200 000 företag och närmare en miljon arbets-tillfällen riskerade att försvinna årligen som en följd av misslyckade ägarskiften i medlemsländerna.

EU-kommissionen (2006) har över åren vidhållit att ägarskiftesfrågan är en ytterst viktig fråga för medlemsländernas tillväxt och utveckling. Kommissionen refererar till studier som visar att det i genomsnitt bevaras fem jobb i varje mindre företag som skiftas, medan nya företag i genomsnitt alstrar två nya jobb. Dessutom visar studier att företag som övertagits via ett ägarskifte överlever oftare än nystartade företag. Kommissionen hänvisar till en forsknings-studie från Österrike som visar att närmare 96 procent av de företag som hade genomgått ägarskiften, fortfarande bedrev verksamhet efter fem år. Samma siffra för nystartade företag var cirka 75 procent (EU-kommissionen, 2002, sid 55). Andelen nystartade svenska företag som fortfarande lever efter tre år var 68 procent år 2011 (Tillväxtanalys, 2013).

Kommissionens syn har varit och är att många misslyckade ägarskiften kan förhindras med hjälp av stöd och insatser från offentligheten. Därför gav EU-kommissionen år 1994 i uppmaning till medlemsländerna om att vidta insatser för att underlätta ägarskiften i mindre företag.

I kölvattnet av EU-kommissionens arbete publicerade organisationen Företagarna en studie om ägarskiften år 2003. Nutek fick år 2004 flera regeringsuppdrag inriktade mot att vidta åtgärder för att underlätta ägarskiften i mindre företag. Som ett led i regeringsuppdraget genomförde Nutek under år 2004 två omfattande studier om ägarskiften i mindre företag. Vid årsskiftet 2004–2005 infördes, i linje med kommissionens uppmaningar, skattelättnader i form av slopad gåvo- och arvsskatt.

Svensk forskning om ägarskiften konstaterar med stor samsyn, i huvudsak med ovan nämnda studier från Nutek och Företagarna från år 2003 och 2004 som primärkällor, att 40 – 60 procent av de svenska småföretagarna förväntas komma att genomföra ett ägarskifte i sina företag under den närmast kommande tioårsperioden. Hur många företag i landet som riskerar nedläggning till följd av misslyckade ägarskiften varierar utifrån källa och undersöknings-metod. Nutek (2004a) konstaterade att 16 000 - 18 000 småföretag med 2–49 anställda riskerade nedläggning under den närmast kommande femårsperioden. Företagarnas beräkningar från år 2003 visade, utifrån utgångspunkten att var fjärde företagare var född på 1940-talet, att 90 000 företag med 049 sysselsatta och anställda riskerade nedläggning under de närmast kommande tio till tolv åren.

Risken för att misslyckas med ett ägarskifte är störst för de minsta företagen, samtidigt som de många minsta företagen är högst betydelsefulla för vårt samhälles välfärd, utveckling och tillväxt. I Sverige finns över över en miljon företag med 0 - 9 sysselsatta och anställda, vilket betyder att 96,5 procent av landets alla företag har 0 – 9 sysselsatta och anställda och närmare 30 procent av landets alla sysselsatta och anställda arbetar i dessa mindre företag.

Misslyckade ägarskiften påverkar inte bara företagets ägare, utan även anställda, kunder, leverantörer och det omgivande samhället. Uppköp och företagsnedläggningar kan på sikt även ge en negativ inverkan på sysselsättning, ekonomisk och social aktivitet, tillväxt och utveckling samt skatte- och befolkningsunderlag. För att ge en grov bild av de samhälls-ekonomiska effekter som kan uppstå som en följd av ägarskiften, presenterade Nutek (2004a) beräkningar om antalet möjliga företagsnedläggningar till följd av ägarskiften under den kommande femårsperioden. Beräkningarna visade att 38 000 arbetstillfällen riskerade att försvinna under den närmast kommande femårsperioden i Sverige. Beräkningarna för Jämtlands län visade att 530 arbetstillfällen riskerade att försvinna under den närmast kommande femårsperioden och beräkningarna för Västernorrlands län visade att 888 arbetstillfällen var i riskzonen under den närmast kommande femårperioden.

Hur ser nuläget ut? Idag, cirka tio år efter ovan nämnda studier, kan man fråga sig: Hur har det gått med de stora volymer av förväntade ägarskiften som EU-kommissionen och Nutek aviserade? – Vilken kunskap har vi om utfallen av ovan beskrivna scenarier? Har företagsägarna lyckats skifta ägare till sina företag – eller ej? Till vem har företagen skiftats? Hur många och vilka företag har avvecklats – och varför? Vilka har problemen, utmaningarna och möjligheterna varit och vilka förutsättningar bör råda för att så många ägarskiften som möjligt skall lyckas framöver.

Någon uppföljning av Nuteks omfattande studier från 2004 för att få svar på frågor som de ovan nämnda har inte genomförts. EU—kommissionen har under 2000-talets första decennium fortsatt att betrakta ägarskiftesfrågan som problematisk och mycket viktig. Kommissionen har därför vid ett flertal tillfällen gjort nya studier och insatser samt repeterat uppmaningarna från år 1994 till medlemsländerna om att vidta åtgärder för att underlätta och stötta ägarskiftes-processer i mindre företag. Den senaste uppmaningen publicerades år 2011. Även Företagarna har gjort fler framåtblickande studier, men någon uppföljande resultat- och effekttudie från de företag som i realiteten har skiftats under millenumskiftets första decennium har inte gjorts.

Denna studie visar inte på någon märkbar ökning av antalet ägarskiften i kölvattnet av de många 40-talistföretagarna som har gått, eller går i pension under detta milleniums första tio till femton år. Studien indikerar snarare att antalet ägarskiften har legat tämligen konstant i flera decenniers tid och att antalet skiften förväntas ligga kvar på ungefär samma nivåer, åtminstone fram till år 2020. Kommissionens och Företagarnas studier från år 2011 visar inte på någon avmattning varken när det gäller antalet förväntade ägarskiften eller antalet förväntade misslyckade ägarskiften under de kommande åren. Från Företagarnas senaste studie om ägarskiften från 2011 framgår t.ex. att 35 procent av företagarna i Västernorrland och 30 % av företagarna i Jämtland hade för avsikt att sluta jobba på fem års sikt. Västernorrlands siffror var högst i landet, där riksgenomsittet var att 23 % av företagarna har för avsikt att sluta jobba på fem års sikt.

Denna studie belyser vidare en tydlig förändring som pågått en länge tid, nämligen den att fram till för några decennier sedan ägarskiftades nästan alla mindre företag till företagsägarens barn, men idag tar barnen endast över 25–40 procent av företagen  -  siffror som tycks fortsätta nedåt. Ytterligare en förändring som framstår klart i denna studie är att landets företagsägare till mindre företag fortsätter att äga och leda sina företag allt högre upp i åldern, inte minst gäller detta företagsägarna i landets norra delar. Från Företagarnas rapport (2007) framgår att en tredjedel av landets företagare var 55 år eller äldre. Västernorrland var det län som hade störst andel företagare som var 55 år eller äldre, hela 38,9 procent och i Jämtlands län var 36,6 procent av företagarna 55 år eller äldre. Data från Länsstyrelsen Jämtland (2010) visade att inom några år beräknas var tredje lantbruksföretagare i länet vara äldre än 65 år.

Ägarskiftesprocesser i mindre företag når ofta inte fram till ett fullbordat ägarskifte Från studien framgår att många företagsägare lyckas nå fram till ett slutresultat av en ägar-skiftesprocess där en ny ägare tar över företaget, men långt ifrån alla företagsägare lyckas nå ett sådant slutresultat. Det är ägarna till de minsta företagen som löper störst risk att inte lyckas skifta ägare till sina företag. Att ägarskiftesprocesser i mindre företag många gånger inte når fram till ett fullföljt skifte av ägare till företaget kan ha många orsaker. Följande orsaker har identifierats i studien:

  • Ägarskiftesprocessen kan ha påbörjats allt för sent, vilket gör att den tillgängliga tiden riskerar att bli alltför kort för att ta sig igenom den komplexa och i tiden utdragna ägarskiftesprocessen och nå fram till att att en fullföljd ägarskfifteslösning.
  • Det finns inte någon inom släkten eller det personliga nätverket som vill eller kan ta över företaget.
  • Företag som fungerat som försörjningsföretag för företagsägaren och dennes familj under en eller ett par generationer har många gånger svårt att locka nya köpare. Denna slags företag kännetecknas ofta av ett lågt kostnadsläge men även av bristande utveckling, innovation och investering över tiden.
  • Företaget ligger i glesbygd, har dålig lönsamhet, svaga framtidsutsikter och kanske stora utecklings- och investeringsbehov.
  • Verksamheten är starkt kopplad till ägaren, dennes nätverk och kompetens och en styrelse med externa ledamöten saknas.
  • Branschen kan anses vara oattraktiv för den yngre generationens köpare och kanske befinner sig branschen i en strukturomvanding som gör att framtidsutsikterna är mörka.
  • Priset på företaget anses ofta vara för högt av möjliga köpare och dennes finansiärer.
  • Intresserade köpare kan ha svårt att ordna finansiering för företagsköpet. Ett successivt, eller mjukt skifte kan vara en lösning på ett sådant dilemma.
  • Matchningsprocessen mellan säljare och köpare kännetecknas av bristande transparens och därmed av ineffektivitet.
  • Företagsägare till mindre företag saknar kunskap om ägarskiftesprocessen, dess faser, aktiviteter och aktörer. Dessutom saknas tid i småföretagarens kalender för att hinna med att driva en ägarskiftesprocess.
  • Företagsägare till mindre företag har ofta svårt att släppa taget om företaget, vilket kan ha fler orsaker, t ex: Emotionella och starka personliga kopplingar till företaget, brist på förtroende för en ny tänkbar ägare eller att bristen på avsättningar till den egna pensionen gör det svårt att sluta arbeta av ekonomiska skäl.
  • De tjänster och erbjudanden som finns på”ägarskiftesmarknaden” är inte anpassade för de minsta företagens behov och betalningsförmåga. Företagsmäklare tenderar t.ex att vända sig till företag som omsätter mer än 5 miljoner eller mer än 10 miljoner kronor. Deras prismodeller baseras på fast pris samt en procentuell provision på försäljnings-priset. Med en sådan prismodell blir det olönsamt att bistå de minsta företagen, där stöd- och rådgivningsarbetet tenderar att bli mycket tidskrävande samtidigt som försäljningssumman av företaget många gånger inte är hög.
  • Det råder brist på intresserade entreprenörer som vill köpa befintliga, mindre företag.
  • Marknadsföring, kommunikation, strukturer, processer, metoder och verktyg är bristfälliga i det offentliga systemen, både på nationell, regional och lokal nivå, när det gäller att presentera möjligheten för tänkbara entreprenörer och köpare att ta över företag vid ägarskiften.
  • Det offentliga systemet, både på nationell samt regional och lokal nivå i Jämtland och Västernorrland, är inaktiva när det gäller att vidta insatser som kan stimulera, underlätta och stötta ägarskiftesprocesserna i mindre företag. Exempelvis saknas processrådgivare som kan stötta både säljare och köpare under hela ägarskiftesprocess samt vid behov koppla in expertrådgivare.
  • Vissa företag är inte tillräckligt välmående och bärkraftiga för att kunna skiftas. En del av dessa företag kan stärkas och utvecklas i positiv riktning under ägarskiftes-processens gång, men inte alla företagare lyckas med en sådan bedrift.

Samhället har mycket att vinna på att så många mindre, bärkraftiga företag som möjligt når lyckade slutresultat i företagens ägarskiftesprocesser

Studiens resultat visar att samhället på alla nivåer, nationellt, regionalt och inte minst lokalt, har mycket att vinna på att så många bärkraftiga och sunda mindre företag som möjligt får nya kunniga och engagerade ägare som slutresultat av en ägarskiftesprocess.

 

Studien visar också att processen för att nå fram till ett positivt slutresultat är så komplicerad och komplex att företagsägare till mindre företag ofta inte förmår klara processen utan extern rådgivning och stöd inför och under processens gång. Studien klargör även att många ägare till mindre företag efterfrågar sådana insatser. I Jämtland och Västernorrland län erbjuds inte detta slags stöd, varken på regional nivå, länsnivå eller på kommunal nivå. Av studien framgår att inte heller marknadens aktörer erbjuder tjänster som är anpassade i pris och utformning för företagarnas behov av stöd och rådgivning i ägarskiftsprocesser i de minsta företagen.

 

EU-kommissionen (2006a) konstaterar att ”Det är bara medlemsstaterna och deras nationella, regionala och lokala förvaltningar samt företagarorganisationer som kan skapa de förutsättningar som behövs för framgångsrika företagsöverlåtelser”. Studien visar samtidigt att Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland, Region Jämtland, Almi samt de 15 kommunerna, med något undantag, framstår som inaktiva i ägarskiftesfrågan. Detta trots att respondenterna betraktar frågan som mycket viktig eller viktig. I närmare 90 procent av kommunerna i Jämtland och Västernorrland anser sakkunniga representanter att ägarskiftes-frågan är viktig eller mycket viktig. Trots detta, är det endast 13 procent av kommunerna som vidtar konkreta och systematiska åtgärder för att underlätta och stötta ägarskiftesprocesser i mindre företag. Förklaringarna till varför insatser och stöd inte erbjuds är: Brist på verktyg och kompetens. Andra aktörer, främst Almi, stöttar frågan. Företagsägarna vill inte ha stöd av det offentliga i den känsliga frågan. Företagsägarna och marknaden skall hantera frågan. Inte alla företag är ämnade att ägarskiftas.

 

Fallstudierna i rapporten illustrerar goda exempel på regionala och lokala, konkreta och operativa insatser som kan vidtas för att stötta ägarskiftesarbetet i mindre företag. Fallstudierna belyser att det är fullt möjligt att nå fullföljda och lyckade ägarskiften med hjälp av stöttande och rådgivande operativa insatser under hela ägarskiftesprocessens gång för företag med bärkraft.

 

Rekommendationer och förslag Baserat på studiens resultat avslutas rapporten med att ge rekommendationer och förslag till offentliga verksamheter, näringslivsorganisationer, marknadens aktörer, ägare till mindre företag samt till forskare.

Place, publisher, year, edition, pages
SESPA, Mittuniversitetet , 2013. , 126 p.
Keyword [sv]
Ägarskiften, generationsskiften, ägarskiftesprocessen
National Category
Social Sciences
Research subject
Politics, Economy and the Organization of Society
Identifiers
URN: urn:nbn:se:sh:diva-27056OAI: oai:DiVA.org:sh-27056DiVA: diva2:808412
Projects
SESPA, Societal Entrepreneurship in Sparsely Populated Areas
Available from: 2015-04-28 Created: 2015-04-28 Last updated: 2015-05-08Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1901 kB)138 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 1901 kBChecksum SHA-512
379d18fa6dce6275c684f68452abbf5fd969504161ca853c25c7c3d4dc3c7c3002d03b840911e7ff7035eafcb1c2a5b0a9eb76762e4a385e4c1f6790dd580ffe
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Dahlström, Karin
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 138 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 313 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf