I takt med att samhället förändras utförs standardiseringar som krävs för att utveckla landet och upprätthålla konkurrenskraft. Redovisningsbranschen är en av många branscher som kommit att standardiseras för att möta nya krav och behov. Ett steg i och med detta är att professionen redovisningskonsult kommit att bli en befattning som utvecklats stort under de senare åren. Ett steg i utvecklingen för tjänsten var auktorisering av redovisningskonsulter samt utvecklingen av Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, som gemensamt utfärdats av FAR och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF). Detta innebär att man som auktoriserad redovisningskonsult måste följa Reko och på så sätt försäkras uppdragsgivare om att det finns kvalitet i redovisningen. Reko förväntas ge struktur och en klar förståelse för vardera parters ansvar och uppgifter. Vårt syfte med studien är att undersöka om redovisningskonsulten genom Reko fått arbetet standardiserat för att å andra sidan undersöka om uppdragsgivarens förväntningar uppfylls. Studien har genomförts via en elektronisk enkät med 175 stycken auktoriserade redovisningskonsulter samt 33 stycken uppdragsgivare. Våra enkäter är utformade med Reko-handboken som grund varav en enkät skickats till de auktoriserade redovisningskonsulterna och en enkät till uppdragsgivarna. För att analysera vår insamlade data har vi tagit hjälp av teori och forskning inom kommunikation, organisering, standardisering samt kundtillfredsställelse och förväntan. Vi har även använt oss av Reko som praktisk referensram. Utifrån analysen har vi kunnat konstatera att arbetet med Reko har lett till en ökad intern dokumentation samt att det råder en form av standardisering. Vi kan också konstatera att samspelet mellan auktoriserad redovisningskonsult och uppdragsgivare fungerar effektivt, även om vi inte kunnat urskilja om Reko är en bidragande faktor till varken det fungerande samspelet eller standardiseringen.