Användningen av tillfällig arbetskraft ökar och är numera ofta en integrerad del i många verksamheter. Tillfälligt anställda har generellt sett sämre förbindelser med verksamheterna där de arbetar. I samband med att fenomenet ökar uppkommer frågor kring vad det skapar för sorts arbetsklimat och relationer på arbetsplatsen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken sorts psykologiskt kontrakt som finns mellan tillfälligt anställda och verksamheterna som de arbetar på.
Frågeställningar:
Uppsatsen utgår ifrån personal från bemanningscentrum i Nynäshamns kommun samt de verksamheter som de arbetar på. Som metod genomfördes en fallstudie utifrån en deduktiv strategi. Intervjuer av bemanningspersonal och ledning samt fast anställda på verksamheterna. Använd teori är studier inom psykologiskt kontrakt som kort innebär de förväntningar och skyldigheter som finns mellan arbetsgivare och personal. Ett transaktionellt kontrakt avser en överenskommelse som enbart innebär ett utbyte av arbete mot ersättning medans ett relationellt kontrakt innebär en strakare relation med högre förväntningar och åtaganden. Kontraktet påverkas bland annat av trivsel, identifikation och engagemang på arbetsplatsen. Det kan vara balanserat men även ojämnt på så vis att den ena eller andra parten upplever sig ha större förväntningar eller skyldigheter gentemot varandra. Utifrån resultatet går det att urskilja att de flesta av bemanningspersonalen upplever att de identifierar sig med verksamheterna snarare än bemanningscentrumet. Detta berodde många gånger på att de hade ett engagemang för brukarna och arbetet i sig. Det framgår att ledningen på arbetsplatserna anser det viktigt att den tillfälliga personalen ska känna sig som en del av verksamheten. Vilket kan bero på att många av dessa verksamheter är starkt beroende av att ta in extern personal. Utifrån detta så kan man tolka det som att det finns ett balanserat kontrakt mellan bemanningspersonalen och verksamheterna med gemensamt höga förväntningar och åtaganden.