sh.sePublications
Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Vilka egenskaper eller förmågor behövs i ett förändrat musiklandskap?
Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.ORCID iD: 0000-0003-4939-0938
2014 (Swedish)In: Ett förändrat musiklandskap / [ed] Thomas Florén, Stockholm: Mirac , 2014Conference paper, Abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Vilka egenskaper eller förmågor behövs i ett förändrat musiklandskap?

Syftet med detta konferensbidrag är att ge en kort presentation av en idé för ett kommande forskningsprojekt där syftet är att identifiera och undersöka möjliga särskilda individuella eller kollektiva egenskaper eller förmågor som kan bidra till individers eller kollektivs framgång i musikbranschen.

Det är rimligt att anta att de som är framgångsrika i den svenska musikindustrin har särskilda egenskaper eller förmågor som starkt har bidragit till deras framgång. Men då det i tidigare forskning inte är väl undersökt vilka egenskaper eller förmågor som är särskilt värdefulla i detta avseende och då dessutom musikindustrin under senare år förändrats mycket är det en utmaning att i högre utbildning utveckla och bedriva utbildning som är inriktad på att förbereda studenter för framtida arbete i musikindustrin.

Fram till åren kring millennieskiftet var det i Sverige fram för allt musikhögskolorna som erbjöd utbildning för musiker och andra i musikrelaterade yrken. Men det ökade intresset under senare år bland studenter för musik och musikskapande har resulterat i att många svenska lärosäten numera erbjuder utbildning med relevans för musikindustrin, som till exempel utbildning i musikproduktion.

Sedan den första svenska högskoleutbildningen i musikproduktion startade 1983, vid Musikhögskolan i Malmö, har stora förändringar skett inom såväl produktion som distribution och konsumtion av musik. Och detta har resulterat i ett förändrat musiklandskap. När det gäller produktionen av musik kan en viktig förändring beskrivas som en demokratiseringsprocess.  Musikproduktion, för till exempel fonogram, har utvecklats från att ha varit en verksamhet som mycket få hade teknisk kompetens eller tillgång till nödvändig inspelningsutrustning för att arbeta med till att bli något som de flesta som äger en dator, surfplatta eller smartphone har möjlighet att ägna sig åt. Sådana möjligheter till musikskapande i digitala miljöer har också resulterat i att många ägnar sig att skapa musik. Detta kan förklara att allt fler gör anspråk på upphovsrättslig ersättning för sin musik.  Stim, Svenska tonsättares internationella musikbyrå, har numera drygt 70 000 anslutna medlemmar och det gör att alltså knappt en procent av den svenska befolkningen är upphovsrättsinnehavare i musikbranschen. 

Men den digitala revolutionen har också resulterat i att konsumtionen av musik har genomgått stora förändringar och även detta kan ses som en demokratiseringsprocess och källa till ny kunskap för många. Den ökade tillgängligheten har resulterat i förändrade konsumtionsmönster som gjort att många lyssnar mycket på musik. Därför är det rimligt att anta att de flesta som växt upp efter millennieskiftet genom sitt myckna musiklyssnande också har skaffat sig särskilda kompetenser som ingen tidigare generation har haft. Detta antagande nyanserar den bild av att skolungdomar ofta har omfattande kunskapsluckor jämfört med tidigare generationer. En bild som inte minst betonats i medierapporteringen av till exempel resultat från genomförda kunskapstest som till exempel Pisaundersökningen. Det är kanske så att unga som växer upp idag har andra egenskaper eller förmågor jämfört med tidigare generationer men också att det kanske är just sådana egenskaper som kan vara värdefulla för dem som vill vara verksamma i musikindustrin?

En möjlig väg att undersöka vilka särskilda egenskaper eller förmågor som är särskilt viktiga för att vara verksam i musikindustrin är att undersöka vilka som är verksamma nu på viktiga positioner och undersöka deras bakgrund, hur de har fått den position de har och hur de själva och andra kring dem värderar deras särskilda egenskaper eller förmågor. Det finns tidigare studier som till exempel Gustavsson, Börjesson & Edling (2012) som möjligen kan fungera som en metodologisk utgångspunkt. Men framför allt ser jag det som värdefullt att under konferensen få diskutera denna idé med andra forskare och tillsammans överväga hur och om ett sådant här projekt kan gå vidare. 

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Mirac , 2014.
Keyword [sv]
musikproduktion, musikbranschen, musikutbildning
National Category
Musicology Music
Research subject
Other research area
Identifiers
URN: urn:nbn:se:sh:diva-25984OAI: oai:DiVA.org:sh-25984DiVA: diva2:781152
Conference
Music-focused Interdisciplinary Research and Analysis Center: Ett förändrat musiklandskap (Mirac), Institutionen för musik- och teatervetenskap, Stockholms Universitet. 26 nov. 2014
Available from: 2015-01-15 Created: 2015-01-15 Last updated: 2015-01-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

http://www.mirac.se

Search in DiVA

By author/editor
Gullö, Jan-Olof
By organisation
Journalism
MusicologyMusic

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 141 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link