Min undersökning utgår från en händelser där mina personliga intressen är starka men där ett barn vill något annat. Min utgångspunkt är en egen upplevd berättelse om en pojke som inte vill gå till skogen eftersom han inte upplevde skogen som en bra lekplats. Naturen är för många pedagoger förknippat med minnen från barndomen och dess traditioner om den goda utemiljön. Även jag upplever skogen som den mest perfekta inlärningsmiljö som förskolan har att erbjuda. Det gör att jag har valt att reflektera om varför barnets vägran väcker sådana tankar hos mig. Genom min undersökning önskar jag att förstå begreppet utemiljö och hur olika den kan upplevas.

Jag som pedagog har mött barn med andra värderingar och erfarenheter vad lekmiljöer utomhus är. Genom att granska lekens villkor och regler försöker jag utveckla begrepp som social kompetensutveckling innebär och förstå hur olika barn gör för att lära sig det. I lekarna använder barn olika strategier för att bemästra sin vardag, vilket jag i berättelsen utforskar utifrån ett barns perspektiv.

Genom att ställa mig frågande till föreställningen om det kompetenta barnet som ska ha inflytande i sin vardag på förskolan. Försöker jag undersöka vad står egentligen inflytande för. Jag undersöker hur jag i min roll som pedagog kan använda barn tankar och åsikter när jag planerar aktiviteter på förskolan. I arbetet använder jag mig av mina erfarenheter och vill genom min undersökning ta reda på hur forskare lyfter begreppet inflytande ur ett barnperspektiv

Jag anstränger mig för att förstå ur ett barns perspektiv för att utveckla synsättet om det kompetenta barnet. Jag kommer även att reflektera kritiskt över hur jag som pedagog vågar lita på barns kompetens och vilja till samarbete. Genom att lyfta begreppet inflytande vill jag synliggöra och problematisera det från ett barns tankevärld som ofta ställs gentemot barngruppens behov. Jag reflekterar över hur pedagoger samtalar med barn och om barns möjligheter att påverka sin vardag på förskolan.