Denna uppsats är en empirisk studie om hur förskolepersonal resonerar och tolkar lekens betydelse för barns sociala utveckling, lärande och miljö.

Vårt syfte med denna fallstudie är att undersöka vad förskolepersonalen på tre förskolor och tre förskoleklasser har för uppfattning när det gäller lekens betydelse. Utifrån vår fallstudie där vi har intervjuat sex förskollärare har vi fått deras tolkningar och syn på leken, lärandet och miljöns betydelse för barns utveckling.

I undersökningen har vi arbetat utifrån kvalitativa metoder och djupintervjuer. Totalt har sex personer på tre förskolor och i tre förskoleklasser intervjuats och det har endast varit förskollärare. Intervjuerna har transkriberats och analyserats i sin helhet. Resultatet från de sex intervjuerna av förskollärarna visar att det finns många likheter i deras tolkningar av lekens betydelse. Där redovisas deras syn på hur viktig de tycker att leken är och på vilket sätt de använder lek och lärande i förskolan och skolan. Förskollärarnas uppfattning om att miljön är anpassningsbar utefter barns behov samt att den ska vara inbjudande och locka till lek och lärande. I vår studie av förskollärarnas tolkningar är de överens om att de försökte använda leken i så stor utsträckning som möjligt. Det de anser som ett dilemma är all strävan efter mål som skall uppfyllas. Förskollärarna betonar att tiden till lek ofta försummas i och med detta.