Bakgrund och problem: Goodwill är en immateriell tillgång som uppkommer bland annat vid förvärv av ett annat företag. Tillgången har varit och är än idag omdebatterad i omvärlden på grund av värderingssvårigheter. Standarden ändrades från årliga avskrivningar till en årlig nedskrivningsprövning eftersom goodwill i dagens ekonomi inte kan tillräknas en bestämd nyttjandeperiod. Svårigheter och komplikationer återfinns i de årliga nedskrivningsprövningarna på grund av det utrymme som ges för subjektiva bedömningar från företagen sida. Tidigare studier bekräftar att företag har haft svårigheter vad gäller implementeringen av nedskrivningsprövningar i redovisningen. Det är därmed intressant att ge en mer aktuell bild av hur redovisningen ser ut för de olika företag som innehar tillgången goodwill i sin balansräkning.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida börsnoterade företag listade på den nordiska Large Cap-listan följer de gällande rekommendationerna vid redovisningen av nedskrivningsprövningar på goodwill. Vidare utforskas skiljaktigheterna mellan de listade nordiska länderna i denna aspekt.

Metod: Företagen som omfattas av undersökning är listade på den nordiska Large Cap-listan för året 2011. Efter tillämpningen av en urvalsprocess återstod 80 företag som insamlingen av data kommer att baseras på. Metoden är av kvantitativ karaktär, vilket innebär att data samlas in utifrån indikatorer med sitt ursprung i teorin för att sedan kvantifieras. Därmed uppnås en jämförelse mellan empiri och teori genom analysen och slutsatserna.

Slutsatser: Generellt kan det sägas att företagen på nordiska Large Cap-listan inte fullt ut följer rekommendationerna som utfästes av IFRS. Redovisningen är fortfarande bristfällig och även om det finns tecken på förbättring vid en jämförelse med tidigare studier har företagen mycket att lära samt ändra på. En aspekt som lyfts upp är att dessa bristfälligheter kan bero på att rekommendationen inte är av tvingande karaktär för bolagen. Jämförelsen mellan de nordiska länderna som undersöktes visar att Finland är relativt bättre vad gäller enigheten gentemot rekommendationen.