Det har under en lång tid i Sverige funnits ett intresse av att minska på lagernivåerna. I samband med den ekonomiska krisen på 1970-talet riktades allt mer fokus mot det kostsamma bundna kapitalet i lagret. Under 1980-talet började Just-In-Time introduceras i Sverige, senare även LEAN production. Dessa filosofier spädde på intresset för att minska på lagernivåerna ytterligare. Sedan dess kan vi se att en förändring har skett, exempelvis har leveransernas ledtid blivit kortare samt orderkvantiteterna mindre.

Synen på lager skiljer sig dock åt mellan olika forskare. En del anser att lager skall ses som en tillgång, något som är värdeskapande. Medan andra forskare hävdar att lager är en belastning, som binder värdefullt kapital och bör minimeras.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken storlek på lagret företagen har valt, hur de resonerar kring lagret samt de faktorer som kan påverkar dess utformning.

Studien är utförd med en kvalitativ ansats. Författarna har besökt tio olika tillverkande företag med produktion och lager i Stockholms område med omnejd. Genom semi-strukturerade intervjuer har respondenterna beskrivit hur de resonerar kring, samt arbetar med lager. Insamlad data har vidare analyserats med hjälp av aktuella teorier inom området.

Studien visar på att majoriteten av företagen medvetet arbetar med relativt stora lager. Det är många olika faktorer som påverkar deras resonemang kring valet av lagernivå. Generellt prioriterar företagen en hög leveransservice samt att produktionsapparaten fungerar obehindrat. Ett större lager används för att säkerställa detta samt för att gardera sig mot externa osäkerheter och risker.

Dock är majoriteten av företagen medvetna om hur mycket bundet kapital de har i lager. Ett flertal arbetar med att minska på nivåerna i den mån det går, detta utan att påverka leveransservicen och produktionen negativt.

Studien visar även på att i princip alla företagen har påverkats av de japanska filosofierna mer eller mindre. Störst genomslag har LEAN production filosofin fått samt pull systemet kanban.