In this paper the discourseand social practice of the Swedish culture funding system Skapande Skola hasbeen mapped out and examined. The material for analysis was takenfrom regulating documents, information texts and media texts, and alsofrom four interviews that were conducted. The theoretical foundation is builton theories from Pierre Bourdieu, Michel Foucault and the theoretical frameworkof New Public Management. The survey has resulted in three major points ofinterest. They are presented throughout the text. The first discovery about thediscourse is that it helps to establish the idea of aesthetic learningprocesses in the cultural and the political fields. The second point is thatthe social practice is regulated by the idea that quality is guaranteed byprofessionality. And the third discovery has to do with the potential thediscourse carries to potentially reshape the role of artists to in a largerdegree include pedagogical work.

I denna uppsats kartläggs diskursen och den sociala praktiken kring kulturbidraget Skapande Skola. Analysmaterialet har tagits från styrdokument, informationstexter och mediala texter, samt fyra genomförda intervjuer. Den teoretiska grunden vilar på teorier från Pierre Bourdieu, Michel Foucault och den teoretiska ramen kring New Public Management. Undersökningen har framförallt resulterat i tre intressanta poänger som presenteras löpande i texten. Den första upptäckten om diskursen kring Skapande Skola är att den hjälper till att etablera idéer om estetiska lärprocesser i det kulturella och politiska fältet. För det andra regleras den sociala praktiken av idén att godtagbar kvalitet garanteras genom ett krav på professionalitet. Och den tredje upptäckten handlar om att diskursen bär med sig en potential att evetuellt omforma kulturarbetarens yrkesroll för att i större utsträckning kunna omfatta pedagogiska arbetsuppgifter.