Bakgrund och problem: Det senaste decenniet har kännetecknats av en rad redovisnings- och revisionsskandaler. Alla dessa händelser har gett upphov till förändringar i revisionsbranschen, men främst av revisorns roll och betydelse. UC presenterade nyligen en rapport över konkurser som avslutats i april 2013. Det mönster som går att tyda är att de största ökningarna är inom byggindustrin, privata tjänster samt information och kommunikation. Revisorns roll i säkerheten av den redovisade ekonomiska informationen gör att denne ses som en kvalitetsstämpel gentemot tredje part. Det är därför viktigt att ta del av den information som ges i revisionsberättelsen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka onoterade företags anmärkning i den första orena revisionsberättelsen innan konkurs inletts. Syftet är vidare att finna samband som kan användas vid prognostisering av konkurser i olika branscher.

Avgränsningar: Studien har avgränsats till små onoterade aktiebolag som inlett konkurs år 2012 och som fått orena revisionsberättelser tidigast år 2002.Hypotes: Vår nollhypotes är att det inte finns något signifikant samband mellan typen av första anmärkningen som ett företag fått, och hur länge det varit verksamt efter att det fått anmärkningen.

Metod: Vi har använt oss av sekundärdata av stickprovskaraktär i form av 277 orena revisionsberättelser. Stickprovet är taget ur en total population på 993 företag och ger ett representativt urval. Dessutom används ett antal teorier och modeller för att koppla till vårt resultat.

Resultat och slutsats: Utifrån vårt resultat kan vi se att det typiska bolaget är ett bolag i byggbranschen, blir i genomsnitt sju år gammalt och får anmärkning ”hot mot fortsatt drift” somivförsta anmärkning. Hypotesprövningen resulterade i att nollhypotesen inte förkastades. Det finns alltså inget signifikant samband mellan typen av första anmärkningen och hur länge företaget levde vidare efter att det fått anmärkningen.