Denna uppsats handlar om skatteplanering i form av räntesnurror som förekommer när ett bolag lånar pengarfrån moderbolaget inom samma koncern. Räntesnurror förekommer genom att låntagaren kan göra avdrag för lånekostnader, medan långivaren inte betalar skatt för mottagna ränteintäkter, eller betalar mycket låg skatt. Detta sker när moderbolaget ligger iett lågskatteland, men också när långivaren är en kommun, som enligt Kommunallagen inte är skatteskyldig. Regeringen försökte få stopp på sådana låneupplägg med hårdare regler för ränteavdrag år 2009, verkligheten visade dock att lagbestämmelserna inte var tillräckligt ”täta” för att få stopp på räntesnurrorna. I januari år 2013 trädde ännu hårdare regler i kraft som begränsar möjligheterna till ränteavdrag ytterligare.Uppsatsens syfte är att undersöka hur vanligt förekommande koncerninterna lån är inom kommunala koncerner. Utöver detta ämnar undersökningen ta reda på om det har skett någon skillnad i förekomsten av koncerninterna lån under de senaste 5 åren, speciellt med tanke på lagändringarna år 2009.Författarna fokuserar i sin undersökning på samtliga allmännyttiga bostadsbolag. Efter sammanställning och analys av data drar författarna följande slutsatser:

• förekomsten av koncerninterna lån är relativt utbredd, dock inte en allmänt förekommande finansieringsform.
• bolagens skuldsättningsgrad är relativt hög och ingen större förändring har skett under de observerade åren.
• närmare granskning av bolagens kapitalstruktur visar att underkapitalisering är en mycket vanligt förekommande form av kapitalstruktur. Detta stöds av Miller-Modiglianis teori, som förklarar för- och nackdelar av främmande kapital.

Med en hypotesprövning som genomförts inom uppsatsens ramar visar författarna att det inte föreligger något samband mellan förekomsten av koncerninterna lån och bolags underkapitaliseringsgrad. Sammanfattningsvis hävdar författarna att den höga skuldsättningsgraden hos de observerade bolagen kan förklarasmed ett stort behov av främmande kapital pga. Regeringens krav för nybygge och ombyggnation av bostäder. Det är både svårt för Skatteverket att bevisa och för de inblandade bolagen att motbevisa att varje koncerninternt lån är taget i skatteplaneringssyfte.