Personporträttet som genre, då framför allt i landsortspress, är ett relativt outforskat område inom medieforskningen. Syftet med studien är att undersöka hur journalister framställer män och kvinnor för sina läsare, eftersom vi anser att journalister bör vara medvetna om hur framställningar reproducerar normer som i sin tur inte ifrågasätter gällande maktstrukturer, och har ett ansvar att reflektera över detta. Vår hypotes är att män och kvinnor framställs olika på grund av vilket kön de har.

Med en grund i social konstruktivism och genusvetenskap, har vi gjort en kvalitativ textanalys på 17 personporträtt i de så kallade “familjesidorna” i tidningarna Västerbottens-Kuriren och Borås Tidning.

Vi undersökte under en tvåveckorsperiod vilka tillskrivna egenskaper, utifrån traditionella manliga och kvinnliga stereotyper, som finns i dessa personporträtt. Genom fyra steg; råanalys, textanalys, skribentanalys och tidningsanalys, identifierade vi ett flertal mönster i personporträtten. Män framställs som aktiva, initiativtagande och framför allt definieras de utifrån vilket yrke de har eller har haft. Kvinnor framställs som passiva, i det privata och definieras utifrån sina intressen och passioner.

Resultaten av analysen visar att vår hypotes stämmer till hög grad men att det krävs ytterligare forskning på området. Även om analysen leder fram till ett tydligt resultat, visade den att fler perspektiv än genus spelar roll i hur personporträtten framställer män och kvinnor. Ålder, etnicitet och klass är andra aspekter som bör tas i beaktning i framtida studier.