Syftet med denna uppsats är att undersöka frågan om vad muslimska gymnasieelever har för tankar och åsikter kring den icke-konfessionella religionsundervisningen i skolan. Undersökningen är baserad på intervjuer med fem muslimska praktiserande gymnasieelever. Genom att undersöka vad tidigare forskare sagt om ämnet har jag analyserat mitt material. Jag är främst intresserad av att titta på Jonas Otterbeck och Jan Samuelssons tidigare forskningar inom detta ämne. Läroplanen för gymnasieskolan med inriktning religionskunskap har varit ett underlag genom hela uppsatsen.

Studien visar på olika problemområden som kan uppstå under religionstimmarna i skolan. Informanterna beskriver religionskunskapsämnet bland annat som något som saknar ett djup och där framställningen av religioner är ”platt och tråkig”. Kritik från informanterna mot islams negativa framställning av läroböcker och lärare stämmer överens med det Otterbeck och Samuelsson diskuterar i sina forskningar. Även föräldrars oro och misstänksamhet mot skolan och religionslektionerna är ett problemområde som både mina informanter diskuterar och de tidigare forskarna i sina böcker. Studien visar också på för och nackdelar med att religionskunskapen är icke-konfessionell. Fördelar rör sig bland annat om att alla religioner och livsåskådningar kommer till tals på ett ”rättvist” sätt och nackdelar kan vara att religionsutövningen ibland krockar med skolan.