Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur man skapar en varumärkesstrategi som fungerar från affärsidé ner till köpsituation. Vad görs idag för att uppnå en ideal upplevelse i butik och vad är gängse synsätt på hur kommunikationen ska utformas i denna kanal? Vidare är syftet att få en djupare förståelse för hur begreppen Emotional Branding, Experience Branding och Sensory Marketing bör sammankopplas och vad det kan tillföra ett varumärke inom retail. Hur kan åtråvärda upplevelser inom dagligvaruhandeln, en plattform som bör fungerar som en förlängd arm till varumärkets strategi, bidra till att bygga starka och känsloladdade relationer till sina kunder?

Metodologi: Studien utgår från ett hermeneutiskt synsätt, bygger på en kvalitativt kvalitativ forskningsmetod och har en deduktiv ansats. Studier av sekundärdata har först genomförts för att sedan undersöka empirin med hjälp av intervjuer som metod för datainsamling.

Teori: Teorin bygger på en samling begrepp som förklaras och definieras – Brand, Branding, Emotional Branding, Experience Marketing, Sensory Marketing. Vidare kopplas begreppen till retaillandsskapet, som är en avgränsning för studien.  

Empiri: Empirin utgörs av en första del bestående av ett tidigare utfört exempel av en forskare med stora kunskaper inom ämnet, vilket ämnas ska kunna visa på hur begreppet Sensory Marketing kan fungera i praktiken och vad det kan bidra med. Andra delen av empiriavsnittet består av tio intervjuer, med informanter som kategoriseras antingen som marknadsföringsstrateger eller butikschefer inom dagligvaruhandeln. Detta för att få två olika synvinklar på ämnet.

Analys: i analysen ämnar forskarna återkoppla empirin med teorin.

Diskussion: i denna del diskuteras ämnet i ett vidare sammanhang.

Slutsats: studien visar att de teoretiska begreppen som behandlas kan bidra med att stärka varumärket och knyta starkare band till konsumenter. Informanterna, uppdelat i marknadsföringsstrateger respektive butikschefer, är ense om att kunden söker mer än vad butiksmiljön erbjuder och att införlivandet av nya marknadsföringsmetoder inte sker, sinnesmarknadsföring specifikt i detta fall. Det tycks finnas ett gap där marknadsföringsstrategerna ser detta som en missad möjlighet och butikscheferna anser sig vilja utveckla upplevelsen men inte har kunskapen att göra detta.