Detta arbete syftar till att undersöka den numera nedlagda tidskriften Husmoderns innehållsmässiga utveckling från första numret 1917 till sista numret 1988. Vad vi har tittat specifikt på är hur skildringen av kvinnan i text och bild förändrades från decennium till decennium och därigenom hur ”idealkvinnan” framställdes i en viss tidsperiod. Detta har genomgående relaterats till den rådande tidsandan och samhällsklimatet, hur representationen av kvinnan såg ut vid en viss tidpunkt och hur Husmodern eventuellt påverkades av allehanda förändringar ute i samhället som på ett eller annat vis inverkade på kvinnans sociala ställning.

Genom närläsning av de utvalda texterna har vi använt oss av en kvalitativ text och bildanalys. Detta för att urskilja vissa språkliga särdrag och uttryck i hur kvinnan beskrivs och skildras i ett visst decennium.

Husmodern riktade sig till medelklassens husmor i staden. Den idealkvinna som framkommer i de första årgångarna inte bara speglar utan också skapar och upprätthåller ett borgerligt ideal. Från att som kvinna stå ensam med ansvaret för hemmet, dyker senare paret upp, som delar på ansvaret. Kvinnan går från att enbart beskrivas i typiskt kvinnliga egenskaper till att bli mer nyanserad. Tidningen går från att ägna större delen åt kvinnans särart till en livlig diskussion kring det socialt skapade könet. Samhället förändras av moderniseringen och de tekniska utvecklingarna och Husmodern tvingas följa med. I innehållet kan man skönja både medhåll och motstånd till förändringarna. Den behåller dock inslagen kring husmorssysslorna och tidningen är in i det sista, fylld med tips och råd kring det praktiska hushållsarbetet.

Fotnot: Denna uppsats har egentligen två författare, men den ena önskar att vara anonym.