Den här studiens syfte är att undersöka hur fyra svenska medier (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SR Ekot) rapporterat om revolutionen i Egypten under 2011 och början av 2012. I enlighet med postkoloniala teorier visar undersökningen hur reportagen bär spår av eurocentrism, alltså idén att så kallade västerländska normer är bättre än andra normer, i detta fall muslimska. Reportagen reproducerar även stereotypa uppfattningar av i synnerhet personer med anknytning till muslimska partier. Det framstår även som trovärdigt att dramaturgiska grepp förstärker behoven av dessa förenklingar. Under året förändrades tonläget i reportagen. Under första delen av revolutionen var inställningen till revolutionen och demonstranternas mål positiv. Senare under året var tonen mer negativ. I början beskrevs demonstranter och folk som en enhet, senare särskilde reportagen ofta muslimer och kristna. Trots att Egyptens befolkning till 90 procent består av muslimer så kom kristna oftare till tals än muslimer. Resultatet av denna undersökning visar på tendensen att det i den svenska medierapporteringen fanns förhoppningar att ”de” (Egyptens folk) skulle bli mer som ”vi”(européer). För att komma fram till detta resultat har arton gestaltande reportage studerats med kritisk diskursanalys enligt Roger Fowler. Reportagen är strategiskt valda från specifika perioder i anslutning till tre nyckelhändelser - revolutionens inledning, valet och årsdagen. Den teoretiska ramen formas av postkoloniala teorier om ”vi” och ”de andra” samt dramaturgi, framför allt användandet av polemik och retoriska grepp.