The aim of this study is to examine how ADHD is discussed in the Swedish mass media. We have examined 21 articles from Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten and Svenska Dagbladet. All articles are reviewed from the newspapers online edition.

Theories used are Erving Goffman’s theory of Stigma and Michael Foucault´s theory of categorization as well as Göran Palm's, Renée Skogersson's and Anders R. Olsson's theories about mass media. We have also used relevant literature. The main method we used is of Norman Fairclough´s three-dimensional critical discourse analysis where we in most parts have focused on the text analysis and also with the help of text coding system.

One of our conclusions is that ADHD is sometimes described with negative words such as "brat" or "problem child". With these words we discovered the existence of underlying messages of the articles that are not expressed clearly. ADHD-medications were often described negative in the articles and also the reasons why a person might actually have ADHD were found to be discussed in the mass media.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur ADHD framställs i svensk massmedia. 21 artiklar från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet har analyserats. Vi har hämtat artiklarna från tidningarnas internet- upplaga. 

Vi har använt oss av Norman Fairclough’s tredimensionella kritiska diskursanalys och har fokuserat på textanalysen. För att granska artiklarna har vi genomfört en textkodning för att bland annat söka efter olika nyckelord i artiklarna. För att skapa en djupare förståelse har vi använt Erving Goffman’s teori om Stigma och Michael Foucault’s teori om Kategorisering samt Göran Palm's, Renée Skogersson's och Anders R. Olsson's teorier om massmedia. Vi har även använt oss av relevant litteratur i analysen. En av våra iakttagelser är att personer med ADHD ibland beskrivs med ord som till exempel ”satunge” eller ”problembarn”. Genom att vara uppmärksam på dessa ord upptäckte vi att det fanns underliggande budskap i artiklarna som inte uttrycktes explicit.

Orsakerna till ADHD, ökningen av diagnoserna och medicinering skrivs det mycket om i de valda artiklarna. Dessa tre ”teman” hänger intimt ihop. Orsakerna påverkar ökningen som i sin tur påverkar medicineringen. ADHD- medicineringen framställs ofta negativt i vårt material, bland annat belyser vissa artiklar att det saknas forskning om långtidseffekterna av medicineringen. Även orsakerna till varför en person egentligen får ADHD visar sig vara omdiskuterat i de valda artiklarna.