Historiskt sett så har mannen alltid setts som den resande kosmopoliten och kvinnan den som stannar hemma och tar hand om hushållet. Men tiderna förändras och detta levnadssätt sägs ha gått till historien, eller? Feminister världen över debatterar även om att kvinnans roll som objekt ses tydligt i modemagasin, trots den starka frigörelsen och hennes förändrade status i samhället.

I denna uppsats ger jag er en bild av svenska tidningen Cosmopolitans kvinnliga kosmopolit och hur hon framställs. Det som gör det extra intressant är namnet Cosmopolitan och dess koppling till kosmopolitism. Med hjälp av en semiotisk analys har jag funnit tecken som ger mig svar på hur kvinnan framställs och vilken av kosmopolitismens definitioner hon passar mest in på. Uppsatsens genomförande grundar sig på 12 utvalda reportage från tidningens resesidor, där tio kommer från 2011 och två från 2010. Alla reportage behandlar på något sätt kvinnans position och framställning samt begreppet kosmopolitism. Jag har delat upp texten i teman som tar upp kvinnans relation till platsen, de kulturella mötena, relationen till det materiella och kvinnan och mannen.

Jag har i mitt empiriska material funnit flera tecken på att hon blir ett objekt inför sig själv – ett objekt i ständig förnyelse och förbättring genom diverse materiella ting såsom nya kläder, spabehandlingar, vackra stränder, dyra hotell och heta uteställen. Objektet kan kopplas till den instrumentella kosmopolitens leverne som handlar om ett lyxigt kapital som innefattar makt och överlägsenhet. I ett fåtal artiklar finner hon intresse i andra kulturer, men det är framförallt upplevelser på det privata planet som skapar lyckan.

Det heterosexuella paret på resa tillsammans hör också till vanligheterna och hon åker hellre med sin pojkvän än sina tjejkompisar när det vankas avkoppling. Platsens betydelse visade sig även den vara viktig, då det är storstadspuls och exotiska resmål som hägrar – alltså shopping och kritvita stränder, ibland kombinerat med varandra.