Elever i Eskilstuna kommuns förmåga att prestera i grundskolan är påverkad av vilket symboliskt kapital elever innehar. En uppväxt i en miljö som hedrar samma värden som skolan ger eleven ett habitus som i högre grad samstämmer med skolans och ökar därför elevens möjligheter. Ett motsatt förhållande kan ses hos elevgrupper med ett lågt symboliskt kapital. Elevers förmåga att prestera är även påverkad av hur elevsammansättningen ser ut. Denna effekt kan verka både i positiv och i negativ riktning. En hög andel elever med ett starkt kapital ger en positiv effekt på alla elevkategorier medan en hög andel med svagt kapital ger en negativ effekt. Genom en snedfördelad tilldelning av resurser försöker Eskilstuna kommun skapa mer likvärdiga förutsättningar mellan de olika elevgrupperna. Kommunens pengar når de elevgrupper som behöver dem men det återstår att säga om resurserna är tillräckliga och om de omsätts på ett effektivt sätt. Den tröghet som finns i den sociala strukturen gör relationen mellan missgynnade elevers habitus och skolans kapital naturligt problematisk och svår att överbrygga. Resultatet är framtaget genom regressioner och korrelationer mellan skolresultat, social bakgrund och pedagogiska incitament som sedan är analyserade utifrån Bourdieus teori om social reproduktion.

The performance in primary education of students in the municipality of Eskilstuna is affected by the symbolic capital that students possesses. A student growing up in an environment that treasures the same values as the school does is given a habitus that better corresponds with the habitus of the school and therefore has better prospects. The performance of students is also affected by the composition of students. The effect of the composition of students may result in both positive and negative outcomes.  A high share of students with strong capital results in a positive effect on all categories of students while a high share of students with weak capital results in a negative effect. The municipality of Eskilstuna is trying to create more equal conditions between the different categories of students by applying an unequal allocation of resources. The funds handed out by the municipality do reach the categories of students in need of them but whether the resources are sufficient and whether they are efficiently converted remains to be seen.  As inertia is inherent to the social structure, the relationship between the habitus of disadvantaged students and the capital of the school is innately problematic and hard to bridge. The results were retrieved through regression analyses and correlations between results in school, social background, and pedagogical incentives. They were then analyzed on the basis of Bourdieus’ theory on social reproduction.