Kriminella med utländsk bakgrund porträtteras ofta på samma sätt som kriminella med svensk bakgrund. En brottsling ses alltid som en ”främling” i samhällets ögon, något som dock förstärks om personen har utländsk bakgrund.

I vår undersökning granskar vi vad kvällspressen i Sverige tar upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund inom kriminaljournalistiken. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns upprepade budskap inom kriminaljournalistiken i kvällspressen när det gäller personer med utländsk bakgrund och hur dessa budskap i sådana fall tar sig uttryck. Tidningarna vi har valt som undersökningsmaterial är Aftonbladet och Expressen.

För att besvara våra frågeställningar Vad tar svensk kvällspress upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund i samband med brott? och Hur har detta sett ut under åren 1950, 1970, 1990 och 2010? har vi med hjälp av en kvantitativ undersökning granskat 56 tidningar; 28 nummer av Aftonbladet och 28 nummer av Expressen. Vi fann 66 artiklar från åren 1950, 1970, 1990 och 2010 som handlade om personer med utländsk bakgrund i samband med brott.

Vår undersökning utgår ifrån George Gerbners kultiveringsteori som förklarar att ett upprepat budskap eller meddelande blir människors uppfattning om verkligheten.

Resultatet visar att personer med utländsk bakgrund i samband med brott tenderar att porträtteras som förövare med ett aggressivt och våldsamt beteende. I vårt undersökningsmaterial skriver journalister ofta om fall där personer inte var fällda för ett brott och de nämner nästan alltid vilket land personen ursprungligen kommer ifrån. Under den undersökta veckan år 2010 var det vanligt att artiklar innehöll bilder på förövare, även sådana som var misstänkta. Vi kan i vårt material se tendenser på att kvällstidningarna inte tog upp varför ett brott hade begåtts, något som i sin tur kan påverka samhällets syn på personer med utländsk bakgrund.