Syftet med denna uppsats var att undersöka välfärdsmodellens förändring i form av privatisering genom kommunal upphandling och nya konstellationer av offentlig och privat verksamhet. Frågeställningarna besvaras utifrån en fallstudie gjord på den upphandlade ungdomsverksamheten Blå Huset i Tensta (Stockholm) och den metodologiska utgångspunkten bottnar i de kvalitativa sätten, mer specifikt Burawoys Extended Case Method. Genom att kombinera organisationsteoretiska begrepp och utgångspunkter med urbansociologiska perspektiv har resultatet fått ett djup och en bredd som visar på offentlig - privata partnerskaps relationers komplexitet vad gäller legitimitet och dess inverkan i den urbana kontexten. Resultatet visar på strategier som sammankopplar rationaliserande myter med kognitiva institutioner exempelvis i form av nyliberala initiativ inom den urbana kontexten.

The purpose of this paper was to get a deeper understanding of the transformations in the Swedish welfare model, which includes privatization through contracting out and new combinations of public and private actors. A case study was done on the youth centre Blå Huset in the suburb Tensta (Stockholm) using qualitative methods, and more specifically Burawoys Extended Case Method. Through combining organizational concepts with urban sociological perspectives the results showed both depth and width in illustrating the complexity of public - private partnerships in terms of legitimacy and effects on the urban context. The results showed strategies connecting rationalized myths with cognitive institutions such as neoliberal initiatives in the urban context.