The purpose of this essay is to examine the origin of generalized trust. We compare existing theories on trust to determine what approach is more fruitful in explaining the prevalence, or absence, of trust. Our conviction is that trust should be viewed as an interaction, rather than a disposition or a rational choice. The sample is based on the countries of the OECD. In total, five different hypotheses are tested: i) that generalized trust is created by equal distribution of income, ii) that generalized trust is created through monitoring of the state, iii) that generalized trust is created through rule by law; iv) that generalized trust is created when the welfare apparatus is guided by principles of universalism; or iv) that generalized trust is created when the state integrates trust networks. Although there are some results in favor of each hypothesis, no hypothesis gains stronger support than the last. Nations that produce and distribute welfare in a way that promotes interaction between networks exhibit higher degrees of generalized trust than those that encourage interactions within confined networks. Thus, we conclude that there are good reasons for considering trust as a measure of integration.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur generaliserad tillit uppstår. Uppsatsen är av argumenterande karaktär: den ställer befintliga teorier om tillit mot varandra för att pröva vilken som erbjuder bäst förklaringsmodell. Vår utgångspunkt är att tillit bör ses som en interaktion, snarare än en disposition eller ett rationellt övervägande. Urvalet är baserat på OECD-länderna. Sammantaget testas fem hypoteser: i) att generaliserad tillit skapas genom jämlik inkomstfördelning; ii) att generaliserad tillit skapas genom granskning av staten; iii) att generaliserad tillit skapas genom lagstyre; iv) att generaliserad tillit skapas genom att statens välfärdsapparat styrs av universella principer; samt v) att generaliserad tillit skapas när ett tillitsnätverk integreras av staten. Resultaten visar att även om stöd finns för samtliga fem hypoteser, är stödet starkast för den sista. Länder som producerar och distribuerar välfärd på ett sätt som främjar interaktion mellan olika nätverk uppvisar högre grad av generaliserad tillit än länder som snarare uppmuntrar interaktion inom slutna nätverk. Vi drar därför slutsatsen att det finns goda skäl att betrakta tillit som ett mått på integration.