Calls for the inclusion of sustainable development in the business curriculum have increased significantly in the wake of the financial crisis and increased concerns around climate change. This has led to the appearance of new initiatives and the development of new teaching approaches. This thesis explores business education at the upper secondary school level in Sweden following the inclusion of the concept of sustainable development in the curriculum. Drawing on poststructuralist discourse theory, the overarching purpose is to identify the roles of a responsible business person that are articulated in business education and to discuss how these roles could enable students to address sustainability issues. The thesis consists of four studies, based on textbook analyses, teacher interviews and classroom observations. Three categories of roles have been identified, implying that a business person is expected to either adapt to, add or create ethical values. These three categories are compared with the roles indicated in the environmental discourses constructed by Dryzek and the responsibility regimes developed by Pellizzoni. Drawing on Dryzek’s and Pellizzoni’s reasoning about which qualities are important for addressing sustainability issues, it is concluded that the roles identified in the studies could mean that students are unequipped (the adapting role), ill-equipped (the adding role) or better equipped (the creating role) to address uncertain and complex sustainability issues. The articles include empirical examples that illustrate how and in which situations specific roles are articulated, privileged or taken up. The examples also indicate how the scope for business students’ subjectivities are facilitated or hampered. It is suggested that the illustrative empirical examples could be used for critical reflection in order to enhance students’capabilities of addressing uncertain and complex sustainability issues and to improve educational quality in terms of scope for subjectivity.

I kölvattnet av den finanskris som kulminerade 2008 och växande uppmärksamhet för olika miljö- och hållbarhetsutmaningar, som exempelvis klimatförändringar, har uppmaningar till integrering av ’hållbar utveckling’ i ekonomiutbildningar ökat internationellt. Miljö och hållbarhetsfrågor har sedan tidigare varit framskrivna i gymnasieskolans styrdokument men i samband med den senaste gymnasiereformen 2011 skrevs begreppet hållbar utveckling tydligare in i Företagsekonomiämnets ämnesplan. Denna avhandling undersöker integrering av hållbarhetsfrågor inom ramen för undervisning i företagsekonomi och närliggande ekonomiämnen på gymnasienivå. Utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv är det övergripande syftet att identifiera vilka företagarroller som artikuleras i läromedeloch undervisning, och även att diskutera i vilken utsträckning dessa roller förbereder de studerande, som framtida företagare, att hantera hållbarhetsfrågor. Avhandlingen består av fyra delstudier som baseras på analyser av läroböcker, lärarintervjuer och klassrumsobservationer. Tre kategorier av företagarroller, som rymmer olika förväntningar på en ansvarstagande företagare har identifierats. Dessa olika roller innebär att en företagare förväntas antingen: anpassa sig till etiska värden som uttrycks i lagar och regler, addera etiska värden som efterfrågas av andra, eller skapa etiska värden. Rollerna skiljer sig åt huruvida en företagare: skall hålla egna känslor för hållbarhetsfrågor åt sidan (anpassande rollen), har utrymme för egna känslor (adderande rollen) eller måste involvera egna känslor (skapande rollen), vid fattande av affärsbeslut. Dessa roller jämförs med de företagarroller som impliceras i Dryzeks miljödiskurser och Pellizzonis ansvarsregimer. Utifrån Dryzeks och Pellizzonis argument om vilka kvaliteter som är viktiga för att hantera hållbarhetsfrågor dras slutsatsen att de studerande kan bli: icke rustade (den anpassande rollen), illa rustade (den adderande rollen) eller bättre rustade (den skapande rollen), att hantera osäkra och komplexa hållbarhetsfrågor, beroende på hur hållbarhetsfrågor integreras i företagsekonomiundervisningen. De fyra artiklarna innehåller detaljerade exempel på hur och i vilka situationer specifika företagarroller artikuleras eller privilegieras. Exemplen visar också i vilka situationer utbildningen tilltalar de studerande och potentiellt blivande företagarna som moraliska subjekt och ger utrymme för de studerandes subjektivitet (som inbegriper förnuft och egna känslor).Dessa exempel kan användas av (bl a) lärare som utgångspunkt för kritisk reflektion i syfte att förstärka de studerandes förmågor att som framtida företagare hantera osäkra och komplexa hållbarhetsfrågor, samt för att utveckla utbildningens kvalitet avseende dess subjektifierande funktion.