This essay is about how basic democratic values are formed in preschool. I have focused on children´s abilities to take on responsibility and also, on the importance of relationships in the development of democratic values in preschool.

This essay starts in self-perceived dilemmas, based on my own feeling that the children should have more rights and that the preschool often has too many unreflected rules and routines. The dilemma has been reflected on and has been discussed in relation to other theories. I have also reflected on my own behavior as a teacher and to what extent this behavior has influence on the outcome.

The relationship between the governing documents and the work in preschool has been reviewed with the conclusion that they are not synchronized with each other.

The investigation shows several examples of the meaning of a good working relationship between teacher and child and that children´s own sense of responsibility should be taken seriously and be recognized as a resource.

In the discussion with the theories a connection between democracy, relationships and children´s responsibility was detected. The meaning of a good working communication and the teacher’s significance for the development is central and is made visible and problematized.

The concluding words show how the approach to democratic and fundamental values must come to a change in preschools, a change that the teacher partly is responsible for. The preschool itself must be changed to fit into the society of today.

Denna essä granskar hur demokratiska värderingar tidigt grundläggs i förskolan, dels genom barns eget ansvarstagande men även genom att studera relationernas betydelse. Undersökningen startar i egenupplevda, vanligt förekommande dilemman på förskolan. Dessa dilemman grundar sig i en känsla av att barnen borde ha mer att säga till om, samt att förskolan som institution består av allt för många oreflekterade, icke ifrågasatta regler och rutiner. I undersökningen använder jag mig av mina egenupplevda dilemman och reflekterar kring dessa. För att få ett ytterligare djup låter jag mina reflektioner möta andra teoretiska perspektiv i en vetenskaplig diskussion.

Relationen mellan den faktiska verksamheten och styrdokumentens riktlinjer granskas och påvisar problematiken med att dessa inte är synkroniserade med varandra. Även problematiken med institutionens oreflekterade regler och rutiner granskas.

Undersökningen ger exempel på betydelsen av det som Jesper Juul och Helle Jensen kallar för relationskompetensens. Denna relationskompetens visar på hur demokratiska värderingar tillägnas samt hur barns eget ansvarstagande bör tas på allvar och ses som en tillgång. I mötet med flera teorier finner jag ett samband mellan relationer och demokrati samt en koppling till barns ansvarstagande. Även kommunikationens betydelse förs fram och pedagogens roll för utvecklingen av de demokratiska värderingarna i förskolan synliggörs och problematiseras.

Slutordet behandlar hur en förändring med att aktivt arbeta med demokratiska värderingar och grundförutsättningar i dagens förskola kan komma till stånd genom ett förändrat förhållningssätt hos pedagogerna, men även genom att göra pedagogiska förändringar i verksamheten.