I denna studie har arbetet i Roma Kulturklass på Nytorpsskolan, Enskede-Årsta stadsdel i Stockholm, följts och utvärderats från början av vårterminen 2005 till och med vårterminen 2006 genom deltagandeobservationer i klassen, intervjuer och samtal med lärare och elever. Klassen som är en F – 9 klass har funnits sedan början av 1990-talet och har under olika perioder haft mellan 15 – ca 30 romska elever. Många av eleverna har kommit från andra skolor, där de tidigare ofta misslyckats med sin skolgång. Fokus för utvärderingen har varit samarbetet mellan lärarna och de romska hemmen kring barnens skolgång, arbetet med elevernas tvåspråkiga utveckling och litteracitet i klassen samt vilka konsekvenser erkännandet av romer som en av Sveriges fem historiska nationella minoriteter har inneburit för arbetet där. Inledningsvis kontextualiseras klassen genom en kort redogörelse för den romska historien, språksituationen, antiziganismens orsaker samt skol- och utbildningssituationen för romer både på europeisk och på nationell nivå. För analysen har teorier kring socialisation, språk och lärande i ett interkulturellt perspektiv använts. Dessa teorier visar hur variationer när det gäller språksocialisation,litteracitet och social bakgrund ofta påverkar elevers skolframgång.I studien konstateras att arbetet i Roma Kulturklass är mycket sammansatt och komplext, där många parallella läroprocesser pågår. Påtagligt är hur positiv åldersblandningen är för elevernas socialisation och lärande samt hur arbetet bygger på dessa mönster som är väl bekanta för såväl föräldrar som elever. Det goda samarbetet med föräldrarna har avgörande betydelse för verksamheten. I klassen pågår också ett mycket intressant litteracitetsarbete. Där tas traditionella berättartraditioner till vara tillsammans med ett arbete kring de olika varieteterna av språket romani chib, som används för att överbrygga mellan elevernas, föräldrarnas och minoritetens muntliga kunskapstradition och litteratur till mer skriftspråkligt fokus. Detta i sin tur utvecklar ett metalingvistiskt tänkande hos eleverna i klassen som också bidrar till elevernas tvåspråkiga utveckling. Arbetet i klassen präglas även av en kulturell revitalisering där det hos lärare, elever och föräldrar finns ett levande intresse för nya forskningsrön särskilt när det gäller den romska historien, romani chib (romanés) och tvåspråkig undervisning. Man följer med stort engagemang forskningen på området med exempelvis nära kontakt med lingvister i Österrike. I klassen intar lärarna också på ett självklart sätt ett interkulturellt förhållningssätt i arbetet. Sammanfattningsvis konstateras i utvärderingen att det arbete som pågår i Roma Kulturklass på många sätt är unikt och banbrytande, när det gäller romska elevers skolgång och att det är önskvärt att verksamheten får fortsatt stöd samt att erfarenheterna kan komma andra till del.