De metoder som används i de studerade svenska intervjuerna (”Lördagsintervjun” och”Sverker rakt på”) för samman reportern och politikern istället för att visa på oberoende. Denfrågeteknik som används skapar intimitet snarare än konfrontation och därför ställs intemakten till svars. Detta görs i uppsatsen tydligt genom en jämförelse med brittiska politiskaintervjuer.I uppsatsen analyseras sex etersända politikerintervjuer från fyra teoretiska perspektiv - detnormativa journalistiska perspektivet, samtalsanalysen, retoriken och maktanalysen. Breddenpå frågorna tydliggör hur de olika intervjuarna ställer sina frågor och hur de fungerar med deolika intervjupersonerna. Slutsatsen är att svenska reportrar ogärna agerar konfrontativt ochhellre vill vara vän med den de intervjuar. Den vänskapliga stämningen leder till att denintervjuade inte ställs till svars, samtidigt fungerar intimiteten utestängande för dem som intesympatiserar. Journalisten och politikern hamnar på samma sida och utestänger den lyssnaresom är journalistens uppdragsgivare.Studien visar också att de svenska journalisterna inte har en teknik som är oberoende av vemde intervjuar. I de brittiska intervjuerna kombineras ett hårt ifrågasättande med en respektfulldistans. I de svenska intervjuerna finns ett behov av lättsamhet som hindrar ifrågasättandet.De sex intervjuerna som studien bygger på är: Jimmie Åkesson i BBC:s Hardtalk, Carl Bildt iBBC:s Hardtalk, Jimmie Åkesson i Sveriges Radios Lördagsintervju, Carl Bildt i SverigesRadios Lördagsintervju, Jimmie Åkesson i SVT:s ”Sverker Rakt på sak” samt Anders Borg i”Sverker Rakt på sak”.