Problemdiskussion: Bokföringsnämnden fick år 2004, i uppdrag av Regeringen, att förenkla redovisningen i Sverige då den ansågs vara för komplex. BFN valde att lösa den komplexa redovisningen genom att införa fyra olika regelverk, som delar in företagen, efter deras storlek. Genom indelningen skapade BFN regelverken K1, K2, K3 och K4, där K1 riktar sig till de minsta företagen och K4 till företag som redovisar enligt IFRS-reglerna. Regelverket K2, som studien behandlar, riktar sig till mindre aktiebolag, enligt ÅRL:s äldre definition av mindre aktiebolag. Dessa bolag kännetecknas av, att de understiger samma två av dessa tre rekvisit de senaste två åren: mindre än 50 stycken anställda, en balansomslutning lägre än 25 miljoner kronor samt en nettoomsättning som understiger 50 miljoner kronor. Målet med K2-regelverket är att reducera företagens administrativa kostnader med 25 procent. Regelverket innehåller schablonlösningar och förenklingsregler som skall underlätta för företagen. Undersökningar har visat, att ett förenklat regelverk är efterfrågat bland företagen. Trots att småföretagarna efterfrågar ett förenklat regelverk, är det ytterst få som valt att anamma det nya regelverket K2, paradox?
Frågeställning: Varför väljer inte företagen i Sverige att implementera K2 vid upprättande av årsredovisning?
Metod: För att kunna besvara uppsatsens frågeställning och har sex stycken intervjuer utförts med sex stycken diverse mindre aktiebolag som är verksamma inom redovisning och/eller revision. Intervjuernas struktur är semistrukturerad för att låta intervjuobjekten kunna sväva fritt samtidigt som intervjuerna håller en struktur. Författarna använder sig av deduktiv ansats och jämför således det generella (Teoretiska referensramen) med det konkreta (Empirin). Detta för att få en ökad förståelse till de faktorer som bidragit till att företagen inte valt att tillämpa K2 vid upprättande av deras årsredovisning
Analys och slutsats: Det finns flera faktorer som ligger som grund till varför företagen inte valt att tillämpa K2 i deras årsredovisning. Den största faktorn som har identifierats är att valet av regelverk än så länge inte varit tvingande för företagen, därav har de ej valt att implementera det. Det frivilliga valet har även bidragit till att företagen har generellt en låg kunskap om regelverket. Ytterligare orsaker som har identifierats är att företagen anser att projektet gått för långsamt samtidigt som de anser att Regeringen tillsammans med BFN har fokuserat på fel förenklingsåtgärder.
2011. , p. 63