Studiens huvudsakliga frågeställning är hur dagens modejournalistik förhåller sig till Journalistförbundets spelregler för press- och yrkesetik.

En kvalitativ innehållsanalys har genomförts på 12 nummer av de tre modetidningarna Damernas Värld, ELLE och Femina från år 2010. Samt alla modeartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet från 2010. För att se en utveckling av modejournalistiken har vi i samband med litteratur som redogör för 1900-talets kvinnotidningar, gått igenom kvinnotidningarna Idun och Husmodern från år 1925 för att få ett historiskt perspektiv för modejournalistikens start. Vi har också gjort ett nedslag år 1988 där vi har granskat de tre modetidningarna Damernas Värld, ELLE och Femina för att få en överblick av modejournalistiken det året. För vår överblick av 1988 års tidningar valde vi 12 nummer av de valda modetidningarna. En samtalsintervju har gjorts med ordförande i Journalistförbundets yrkesetiska nämnd. En enkät om förväntningar på yrket som modejournalist har även besvarats av yrkesverksamma modejournalister i Sverige. Denna enkät har använts för att få kommentarer och reflektioner över yrket från yrkespersoner i dagens läge.

Studien visar att modejournalistiken delvis har förändrats i sin rapportering om mode och trender. I de äldre tidningarna från 1925 handlade modet om att beskriva tyger, garn, mönster och den praktiska delen av att sy upp egna kläder. Modejournalistiken hade annan struktur 1988 än vad den har idag med fler detaljer och bredare och mer förklarande rapportering, även i sina modeuppslag. Till viss del visar resultatet för undersökningen tendenser för att modejournalistiken 2010 är mer konsumtionsinriktad och gränsar till textreklam utifrån Spelreglerna för press- och yrkesetik. Analysen visar även att dagens modejournalistik inte alltid belyser vem som är avsändare i deras rapportering om trender och att sammanblandning sker emellanåt av redaktionellt material och reklambudskap.