Syftet med denna uppsats är att med hjälp av diskursanalys granska hur makt, motstånd och identiteter skildras i de seriösa serieböckerna Persepolis av Marjane Satrapi, An Arab in America av Toufic El Rassi samt Maus av Art Spiegelman, som alla på ett eller annat sätt handlar om migration. Jag använder teorier som Michel Foucault och Chandra Talpade Mohanty har lagt fram och också litteratur om diskursanalys. Syftet är även att studera synen på serier som berättandeform. Jag diskuterar målgrupper för serieberättelser och huruvida serier håller på att ta sig in i "finkulturen". Där använder jag bland annat Ernesto Laclau och Chantal Mouffes teorier om diskursers kamp med varandra om makt och hegemoni. Med deras begrepp kan serier sägas befinna sig i ett "diskursivt fält" i förhållande till andra mer hegemoniska diskurser. Min slutsats är att seriösa serier håller på att bli en mer etablerad genre med egna uttrycksmedel men samtidigt fungerar som en form av motstånd mot finkulturen och mot hur och vem som tillåts berätta.