Idag sparar nästan hela Sveriges befolkning i fonder och den totala fondförmögenheten steg år 2010 med ca 270 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till totalt 1928 miljarder kronor. Många tidigare studier och artiklar har visat att indexfonder oftast är ett bra fondalternativ för en sparare, författarna undrade dock om det fanns något bättre alternativ. Därför har författar-na valt att se på en strukturerad produkt; kallad aktieindexobligation.

En aktieindexobligation är uppbyggd med hjälp av en obligation samt en eller flera optioner. De har ofta ett kapitalskydd som gör att spararen får sitt nominella belopp tillbaks efter löpti-den. Avkastningen kommer ifrån optionen, dock varierar den beroende på spararens deltagan-degrad. Vissa aktieindexobligationer har t.o.m. en hävstångseffekt vilket gör att spararen kan få en mycket hög avkastning. Den största nackdelen med en aktieindexobligation är att de har ganska höga avgifter.

Syftet med uppsatsen är att se om aktieindexobligationer är ett bättre alternativ än indexfonder och hur mycket det egentligen är värt att betala för kapitalskydd. För detta har författarna valt att se på både indexfonder och aktieindexobligationer under en 5 års-period (2006-2011). Till författarnas hjälp används prestationsmåtten Treynorkvot, Sharpekvot samt Jensens Alfa.

Författarna kommer bl.a. fram till att aktieindexobligationer är överlägset vid nedgång på bör-sen då det är kapitalskyddat, men ofta mycket sämre än indexfonder vid uppgång. En av de aktieindexobligationer som studerats förlorade till och med spararen på trots att det underlig-gande indexet steg. Dock fick författarna tyvärr inte se effekten av någon aktieindexobligation med hävstång då alla dessa gick dåligt och endast det nominella beloppet betalades tillbaks. Författarna ser även att aktieindexobligationerna har mycket högre lägsta belopp för invester-ing samt var mycket dyra i jämförelse med indexfonderna.