Den här uppsatsen kommer att behandla frågorna: Hur har Skandinaviska Enskilda Bankens fonder; Sverigefond, Europafond, USA Indexfond respektive East Capital’s Rysslandfond utvecklats de senaste sju åren, med avseende på risk och avkastning? Vilken fond har presterat bäst respektive sämst? Ger fonderna med högre risk högre avkastning över tiden? Hur har fonderna presterat jämfört med valt marknadsindex?

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fonderna har utvecklats åren 2003-2010 och analysera hur fonderna har presterat under perioden. Avkastning och risk är två fundamentala begrepp för uppsatsen och

de olika teorierna som studien grundas på är teorin om det principiella sambandet mellan risk och avkastning, samt Kapitalmarknads-teorin.För att utvärdera de olika fonderna används utvärderingsmåtten Sharpekvot samt Modigliani-Modigliani.Som jämförelseindex används SIX Return Index och som riskfri ränta används en sjuårig statsobligation från 2003.

Uppsatsen har en positivistisk utgångspunk och är en kvantitativ och deduktiv ansats. Rådata har erhållits från SEB’s hemsida där historiska fondvärden för alla berörda fonder finns samlade. Resultatet från beräkningarna har redovisats i olika tabeller och diagram.

Över vald tidsperiod framgick det att East Capital Ryssland är den fond som har presterat bäst medan SEB USA Indexfond är den som har presterat sämst. Undersökningen visar på ett samband mellan fondernas risk och avkastning över den studerade tidsperioden. Ju högre risk en fond har desto högre har avkastningen varit. Jämfört med det valda marknadsindexet, SIX Return Index, är Rysslandfonden den enda av fonderna som presterat bättre, med avseende på aritmetisk genomsnittlig avkastning. Sett till Sharpekvoten så har ingen av fonderna överpresterat SIX Return Index och inte heller sett till Modigliani-Modiliani’s utvärderingsmått.