South Korea is one of the fastest growing economies of the world and experts claim that it’s headed towards the same direction as Japan. This doesn’t imply that the countries are similar to an extent where companies don’t have to consider the differences while entering the host market. This study was conducted for the purpose of giving a view of the business climate in the countries and thereby could help companies who see the countries as potential host markets. The purpose is to study eight Swedish companies which have established themselves in Japan and South Korea, the main difficulties they had to overcome, which entry-method was most successful and the companies’ views on their future in the countries. A qualitative method with quantitative elements was used by conducting interviews and short questionnaires. The collected data has been analyzed with the help of renowned establishment theories such as the Uppsala model, network based model, Hollensen’s entry methods and prior research. The results show that the companies have used classic entry methods with minor deviations, the biggest difficulties the companies had to face were culture related and the most effective entry methods proved to be acquisition in South Korea and joint venture in Japan. Furthermore, the study sheds light on a variety of differences between Japanese and Koreans.

Sydkorea är en av världens snabbast växande ekonomier och experter menar att landet utvecklas i samma riktning som Japan. Detta betyder dock inte att länderna är så pass lika att företag inte behöver beakta skillnader vid etablering. Denna undersökning utfördes för att kunna ge en bild av skillnaderna mellan Japan och Sydkoreas affärsklimat och därmed kunna hjälpa företag som planerar att etablera sig i länderna. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur åtta svenska företag har etablerat sig i Japan och Sydkorea, vilka svårigheter de har stött på, vilken etableringsmetod som har visat sig vara effektivast samt hur framtiden ser ut för företagen i de båda länderna. Metoden som användes var kvalitativ med kvantitativa inslag i form av intervjuer och kortare enkäter. Insamlade data har analyserats utifrån kända etableringsteorier som Uppsalamodellen, Nätverksmodellen, Hollensens etableringsstrategier samt tidigare forskning kring utlandsetableringar. Resultatet visar att företagen har använt klassiska etableringsmetoder med vissa avvikelser, de största svårigheterna för företagen består av kulturella skillnader och de effektivaste etableringsmetoderna har varit förvärv och joint venture i Sydkorea respektive Japan. Dessutom har en mängd olika skillnader mellan japaner och koreaner har upptäckts.