Priskonvergens är en teoretisk slutsats av ett flertal ekonomiska teorier, samt ett väl undersökt område som visat sig vara ett statistiskt signifikant faktum i olika ekonomiska regioner. Priskonvergens kräver i teorin och empirin att ekonomierna är likriktade och har liknande ekonomiska förutsättningar, krav som den inomeuropeiska marknaden uppfyller. Här har också priskonvergens bevisats vara ett statistiskt signifikant faktum i ett flertal studier. Förutom de studier vari detta bevisats redovisas också teorier som kan förklara  priskonvergensen, i denna uppsats redovisas bland annat lagen om ett pris, teorin om köpkraftsparitet samt utbuds- och efterfrågeteori.

Något som torde leda till ytterligare ekonomisk konvergens och därmed också priskonvergens är en gemensam valuta, och efter euroinförandet genomfördes flera studier i syfte att klargöra huruvida det teoretiska antagandet om stärkt priskonvergens inom en valutaunion kunde stämma. Dessutom testades i dessa studier om EU-kommissionen haft rätt i sitt uttalande om att priskonvergensen skulle bli stärkt mellan de länder som anslöt sig till valutasamarbetet. Resultatet från studierna varierar och det är här denna uppsats tar vid.

Problemformuleringen lyder: ”Har införandet av den gemensamma valutan euro i lett till en stärkt priskonvergens mellan de länder som antagit valutan?” Problemet undersöks med hjälp av regressionsanalys där ett modifierat prisjämförelseindex används som beroende variabel. Den viktigaste oberoende variabeln i analysen är en dummyvariabel som visar priskonvergensen innan och efter euroinförandet inom de aktuella länderna. Slutsatsen av den genomförda analysen är att euron inte påverkat priskonvergensen inom euroområdet. Dock bevisades att priskonvergens är ett statistiskt signifikant faktum i EU-regionen som helhet.