Jämställdhet ses som något eftersträvansvärt i Sverige idag. Hur jämställdhet kan uppnås anses handla om att kvinnor och män, inom en heterosexuell relation, byter sysslor med varandra. En av de sysslorna är att vara föräldraledig. Denna uppsats gör en queerteoretisk analys av faderskap. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, fem medelklasspappor i Stockholm. Uppsatsen undersöker hur informanterna tar sig an ett kvinnligt kodat område samtidigt som de förhåller sig till maskulina genuskonstruktioner och praktiker. Resultatet visar att pappaledighet är normerande inom jämställdhetsdiskursen. Jämställdhetsdiskursen är även medelklassbetingad. Informanterna förhåller sig till en maskulinitet som består av traditionellt maskulina värdeord som aktiv, tydlig och trygg, liksom av feminint betingade ord som närvarande och omhändertagande. Informanterna stärker sedermera denna maskulinitet i homosociala sammanhang. Genuskonstruktionerna störs utanför jämställdhetsdiskursen när mannen är föräldraledig medan barnet fortfarande kan ammas. En ammande man skulle även bryta mot genuskonstruktionerna inom en jämställdhetsdiskurs.