I dagens samhälle ställs allt mer krav på att företagen ska ta ett större ansvar när det gäller sociala och miljömässiga frågor istället för att enbart fokusera på de ekonomiska aspekterna. Den 1 januari 2008 kom lagkravet om att statliga företagen ska upprätta en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Målet med denna uppsats var att utifrån GRI:s senaste riktlinjer G3 undersöka hur de statliga företagen efterföljer riktlinjerna och analysera om varför dessa inte fullföljs. Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning som omfattades av fyra statliga företag vilka var Sveaskog AB, Vattenfall AB, SAS AB och TeliaSonera AB. GRI är det mest använda och erkända ramverket inom redovisning och rapportering av hållbarhets information. Ett tydligt exempel ser man bland de delägda statliga företagen då de flesta använder sig av ramverket fastän det är frivilligt. Empiriska datan samlades in från intervjuer av kompetenta personer från respektive företag samt företagens hållbarhetsredovisningar och annan hållbarhetsrelaterad information. Efter den genomförda undersökningen kom vi fram till att det finns skillnader och likheter mellan företagens tillämpning av GRI:s riktlinjer. Det som framkom var att vissa indikatorer som var tillämpbara och relevanta för ett företag var inte relevant och tillämpbar för ett annat företag. Utifrån hur syftet har formulerats väljer vi att dra slutsatsen om att de undersökta företagens tillämpning av riktlinjerna samt fullföljelse beror på att dessa riktlinjer är för allmänna och inte branschspecificerade vilket då leder till att de inte kan fullfölja dessa. Men vi kan även konstatera att fastän det finns en hel del rödmarkerade indikatorer hos företagens hållbarhetsredovisning leder användningen av riktlinjerna till transparens och det kan många gånger vara lönsamt för företagen.