Tidigare forskning om journalistik och kön av Monica Löfgren Nilsson och Monika Djerf-Pierre har visat att bevakningsområden i journalistiken varit uppdelade mellan könen: männen har dominerat hårda områden och kvinnorna har dominerat mjuka områden. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det skett någon förändring i kvinnors och mäns bevakningsområden sedan könsfördelningen i journalistyrket blivit jämnt fördelad under tidsperioden 1999-2009. Dessutom är syftet att undersöka om journalister upplever att de finns något samband mellan könstillhörighet och vad de skriver om. För att svara på syftet har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys av totalt 906 artiklar i lokaltidningarna Vestmanlands Läns Tidning och Upsala Nya Tidning. Vi har även gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga journalister på dessa tidningar. Resultatet av vår undersökning visar följande aspekter: männen dominerar både den hårda och den mjuka bevakningen i tidningarna – undantaget är i VLT år 2009 då kvinnorna dominerar de mjuka nyheterna. Kvinnorna skriver något mer om hårda nyheter år 2009 jämfört med 1999. De hårda nyheterna utgör den största delen av tidningsmaterialet i UNT 1999 och i VLT 1999 och 2009. Men i UNT 2009 är det istället de mjuka nyheterna som dominerar tidningsmaterialet. En del av de intervjuade journalisterna upplever att könstillhörigheten har betydelse i arbetet på det sätt att den styr den enskilda journalistens intresse. Intresset styr sedan i sin tur vilket ämne journalisten väljer att skriva om. Vår slutsats är att det mönster som tidigare forskning kartlagt delvis tagit en ny riktning: männen dominerar inte bara de hårda ämnena utan även de mjuka. Kvinnornas ökade antal i journalistyrket har inte bidragit till att bevakningsområdena blivit jämnt fördelade mellan könen.