This essay is a work on Mircea Eliades's interpretation of the religious human understood as "homo religiosus" and the role of the shaman from the Eliade perspective. In Eliade human existence consists of a dichotomy between the sacred and the profane. The question is whether one can understand the concept of Eliades “axis mundi”, center of the universe? Can we create an understanding of human existence with Eliade? Can one use  phenomenology of religion as perspective for the exploration of “reality”? Furthermore, this paper aims to understand the role of the shaman has religious worldviews. Shamaism  is through an ecstatic technique traveling to other cosmic plane, in order to gain knowledge that would otherwise not be reached. Two short chapters also show examples of Swedish religious phenomenological research by Ake Hultkrantz and Carl Johan Gurt.

The key issues are: What is Shamanism? How can we understand  Eliades philosophical exposition of man as homo religosus? Are Eliades theories (by Hultrantz and Gurt) represented in the Swedish scientific research? And, what is today's religion phenomenological research (by Gurt)?

Denna uppsats är ett arbete om Mircea Eliades tolkning av den religiösa människan förstådd som homo religiosus och shamanens roll hos Eliade. Hos Eliade är den mänskliga existensen uppdelad i en dikotomi mellan det heliga och det profana. Kan vi skapa en förståelse av människans existens med Eliade och hur kan vi använda religionsfenomenologin som utgångspunkt för utforskandet av ”verkligheten”?  Uppsatsens vidare syfte är att förstå vilken roll shamanen har för religiösa världsbilder. Shamanens verksamhet och centrala uppgift  är att genom en extasteknik färdas till andra kosmiska plan, för att där få kunskap som annars inte kan nås. Två korta kapitel visar även  exempel på svensk religionsfenomenologisk forskning genom Åke Hultkrantz och Carl Johan Gurt.

De centrala frågorna är: Vad är shamanism? Hur ser Eliades filosofiska utläggning om människan ut? Finns Eliades teorier (genom Hultrantz och Gurt) förankrade/representerade i svensk religionsvetenskaplig forskning? Och, hur ser dagens religionsfenomenologiska forskning ut (genom Gurt)?