Riskhantering inom rese- och turismnäringen där resenärens uppfattning ligger till grund för dennes köpbeslutsprocess har fått begränsat med uppmärksamhet på den akademiska arenan.

Syfte: denna uppsats syftar till att studera vilka riskuppfattningar som en potentiell resenär associerar med den urbana miljön, samt hur detta fungerar som inverkansfaktor på resenärens konsumentbeteende i valet av staden som destination.

Teoretiskt ramverk: en litteraturgenomgång och ett teoretiskt ramverk visar på vad som utgör det så kallade risksamhället, betydelsen av riskkategorisering diskuteras samt hur kopplingen mellan resenärens riskuppfattning och dennes köpbeslutsprocess ser ut.

Metod: för att uppnå syftet har problemet angripits med ett abduktivt arbetssätt. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metodik har applicerats. I enkätundersökningen deltog 224 inkommande resenärer till Stockholm, vilket har bearbetats statistiskt med Pearsons Chi2-test för att undersöka graden av riskuppfattning beroende på socio-demografiska faktorer. Dessutom genomfördes nio samtalsintervjuer som ledde till en tematiserad sammanställning.

Empiri: genom enkätformuläret observerades att psykologiska riskuppfattningar var mest framträdande, och i samtalsintervjuerna noterades hur riskuppfattningen påverkar konsumentbeteendet.

Resultat: slutsatserna som har dragits är att 1) korrelation föreligger mellan socio-demografiska faktorer och riskuppfattning, 2) stadens livsrytm fungerar som inverkansfaktor, och att 3) uppfattningen om risker präglas av subjektivitet.

Risk management within the travel- and tourism industry has been undeservingly neglected as a field of study in the academia.

Purpose: this thesis aims to study different types of risk perceptions that a potential traveller associates with urban areas, and how this perception influences the consumer behaviour in the decision-making process.

Theoretical framework: the literature review seeks to explain what constitutes a risk society, the significance of categorizing risk perceptions is outlined, and the connection between traveller´s perception of risks and its decision-making.

Methodology: to achieve the purpose of this study, the writers have used an abductive approach, where a quantitative and a qualitative methodology have been applied. 224 incoming travellers to Stockholm participated in the survey. The outcome was then statistically processed using Pearson´s chi-square test in order to measure the risk perceptions based on socio-demographical aspects. In addition, nine interviews were conducted.

Empirical data: in the survey it was noted that psychological risk perceptions were most noticeable, and in the interviews it was found in what form risk perceptions affect traveller´s consumer behaviour.

Findings: the found conclusions are that 1) traveller´s perception of risks correlates with socio-demographical factors, 2) a city´s pace of life functions as an influential factor on the consumer behaviour, and that 3) the perceptions of risks are primarily characterized by their subjectivity.