Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur samarbetet fungerar mellan klasslärare och specialpedagoger på en skola i Stockholmsområdet samt dess påverkan på berörda elever. Frågeställningarna som har fungerat som stöd för undersökningens genomförande är följande: Vilka problem upplever klasslärare och specialpedagoger i sin undervisning i förhållande till elever i behov av särskilt stöd? Hur fungerar samarbetet mellan klasslärare och specialpedagoger på skolan? Hur påverkas berörda elever av detta?

Metoden som har använts för att genomföra undersökningen har främst varit kvalitativ i form av intervjuer. Undersökningen utgörs av fyra kvalitativa intervjuer med två klasslärare samt två specialpedagoger på en skola i Stockholms län. Resultatet för studien visar att problemen som klasslärarna och specialpedagogerna upplever i undervisningen i förhållande till elever som kräver extra stöd framför allt relateras till tidsbristen. Tidsbristen leder till att eleverna inte får tillräckligt stöd som egentligen krävs av pedagogerna, fastän de själva strävar efter att stödja eleverna fullständigt. Tidsbristen visar sig dock drabba klasslärarna mer än vad den drabbar specialpedagogerna. Detta på grund av att specialpedagogerna har tillgång till att arbeta med barnen i mindre grupper som i sin tur bidrar till att eleverna får mer hjälp än vad de vanligtvis skulle få hos klassläraren. Resultatet av studien visar även att samarbetet mellan klasslärarna och specialpedagogerna fungerar både bra och dåligt på grund av en mängd olika faktorer. Den främsta orsaken till att samarbetet många gånger brister är på grund av klasslärarnas och specialpedagogernas skilda syn på vad som är viktiga behov för eleverna, det vill säga vilka elevers behov som det bör tas hänsyn till.